En blogg från SKL

SKL:s arbetsgivarblogg

Sveriges största arbetsgivarorganisation om sånt som berör våra 1,1 miljoner medarbetare

Nyanlända kan möta välfärdens rekryteringsbehov

Kommuner, landsting och regioner behöver rekrytera hundratusentals nya medarbetare de kommande tio åren. Det gör att SKL:s senaste ekonomirapport känns rätt alarmerande. Fram till 2027 ökar antalet yngre och äldre markant mycket mer än de som befinner sig i arbetsför ålder. Vilka ska utföra de välfärdstjänster som alltfler barn och äldre har ett ännu större behov av de kommande tio åren?

SKL-Web-Välfärdsbehoven-ökar

Ekonomirapporten oktober 2017

SKL bedömer att konjunkturen förstärks under 2018, vilket betyder att efterfrågan på arbetskraft kommer fortsätta att vara stark. Samtidigt råder i praktiken full sysselsättning för inrikes födda och andra väletablerade på arbetsmarknaden. Arbetslösheten kan knappast sjunka lägre utan överhettning.

Detta gör att framför allt kommunerna har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens till viktiga välfärdsyrken. Det är historiskt unikt att kommunsektorn har större arbetskraftsbrist än någon av näringslivsbranscherna.

För att möta rekryteringsbehovet krävs många olika typer av insatser i kommuner, landsting och regioner. Genom digitalisering och ny teknik kan arbetssätten förändras och förbättras. Genom att möjliggöra för kvalificerad personal att få mer tid att utföra sitt kärnuppdrag kan verksamheten utvecklas och omformas. Genom att fler arbetar heltid behöver inte lika många nya medarbetare rekryteras. Genom att successivt höja den faktiska pensionsåldern förlängs arbetslivet och fler får möjligheter att arbeta högre upp i åldrarna.

Bristen på arbetskraft beror bland annat på att antalet personer med rätt utbildning är för litet, oavsett konjunkturläge. Här har staten ett ansvar för att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till de förutsättningar som råder. Det behövs fler studievägar, flexibel fortbildning och smidig omskolning för att skapa en mer inkluderande och rörlig arbetsmarknad.

Utbilda för framtidens välfärd

En positiv del är den ökade invandringen de senaste åren. Gruppen nyanlända får stor betydelse eftersom många är i arbetsför ålder och samtidigt har lägre arbetskraftsdeltagande och högre arbetslöshet. Om vi ska få ökad sysselsättning är det från denna grupp sysselsättningen måste komma. Då måste Sverige bli bättre och snabbare på att tillvarata nyanländas kompetens. Nyanlända ska snabbt kunna validera sina kunskaper och ges ökade förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Agneta Jöhnk

Hur kan vi förlänga arbetslivet?

Vi blir allt friskare och lever allt längre. Och för att en ökande befolkning ska kunna fortsätta ta del av välfärdstjänster framöver behövs mer resurser. En lösning är att vi förlänger arbetslivet och flyttar fram pensioneringen. SKL bjöd in politiker, arbetsgivare och fackliga företrädare till en konferens den 9 oktober för att diskutera ett förlängt och förändrat arbetsliv.

Efter SKL:s konferens är det tydligt att ett förlängt och förändrat arbetsliv är något oundvikligt. SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog visade att välfärdens verksamheter står inför vikande skatteunderlag och ökade kostnader de närmaste åren. Fram till 2020 bedöms gapet mellan intäkter och befolkningens behov av välfärdstjänster vara omkring 40 miljarder kronor. Och för att klara att möta det ökande behovet av välfärdstjänster behöver kommuner, landsting och regioner rekrytera runt en halv miljon nya medarbetare de kommande tio åren.

Ett sätt att möta dessa utmaningar är att vi jobbar längre än vad vi gör idag. Hur gör vi då rent praktiskt för att förlänga arbetslivet? SKL:s ordförande Lena Micko pekade på vikten av att de politiska partierna och riksdagen snarast tar ett beslut om vilka förutsättningar som ska gälla. Det handlar bland annat om höjda pensionsåldersgränser och förändringar i LAS, Socialförsäkringsbalken samt Arbetslöshetsförsäkringen.

Beslut krävs om ett förlängt arbetsliv

Psykologen Per Naroskin menade att synen på äldre i samhället måste förändras. Det finns undersökningar som visar att människor redan vid 40 års ålder är mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Då kan det naturligtvis vara svårt för de över 60 att känna sig behövda på jobbet.

Jag fick möjligheten att avsluta konferensen och pratade bland annat om vikten av att förbättra möjligheterna till ett livslångt lärande. Många kommer sannolikt att byta både arbetsuppgifter, jobb och bransch under ett långt yrkesliv. För att fler ska våga ta steget och vidareutbilda sig eller utbilda sig till något annat under arbetslivet krävs en ökad flexibilitet och tillgänglighet, både vad gäller utbildning och arbetsmarknadspolitik.

Ökade möjligheter till e-lärande och distansutbildningar gör det mer tillgängligt för fler att utbilda sig. Samtidigt behövs fler fysiska utbildningsplatser på fler platser runt om i landet. Här har staten ett stort ansvar för att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till de förutsättningar som råder.

Statens ansvar att utbilda för framtidens välfärd

Ett förlängt arbetsliv kräver också att vi som arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling och god arbetsmiljö. Det gör att vi kan såväl rekrytera som behålla fler medarbetare. Kommuner, landsting och regioner ska vara attraktiva arbetsgivare som erbjuder ett hållbart, och förlängt, arbetsliv över tid.

Caroline Olsson

skl logotyp