En blogg från SKL

SKL:s arbetsgivarblogg

Sveriges största arbetsgivarorganisation om sånt som berör våra 1,1 miljoner medarbetare

Nyanlända kan möta välfärdens rekryteringsbehov

Kommuner, landsting och regioner behöver rekrytera hundratusentals nya medarbetare de kommande tio åren. Det gör att SKL:s senaste ekonomirapport känns rätt alarmerande. Fram till 2027 ökar antalet yngre och äldre markant mycket mer än de som befinner sig i arbetsför ålder. Vilka ska utföra de välfärdstjänster som alltfler barn och äldre har ett ännu större behov av de kommande tio åren?

SKL-Web-Välfärdsbehoven-ökar

Ekonomirapporten oktober 2017

SKL bedömer att konjunkturen förstärks under 2018, vilket betyder att efterfrågan på arbetskraft kommer fortsätta att vara stark. Samtidigt råder i praktiken full sysselsättning för inrikes födda och andra väletablerade på arbetsmarknaden. Arbetslösheten kan knappast sjunka lägre utan överhettning.

Detta gör att framför allt kommunerna har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens till viktiga välfärdsyrken. Det är historiskt unikt att kommunsektorn har större arbetskraftsbrist än någon av näringslivsbranscherna.

För att möta rekryteringsbehovet krävs många olika typer av insatser i kommuner, landsting och regioner. Genom digitalisering och ny teknik kan arbetssätten förändras och förbättras. Genom att möjliggöra för kvalificerad personal att få mer tid att utföra sitt kärnuppdrag kan verksamheten utvecklas och omformas. Genom att fler arbetar heltid behöver inte lika många nya medarbetare rekryteras. Genom att successivt höja den faktiska pensionsåldern förlängs arbetslivet och fler får möjligheter att arbeta högre upp i åldrarna.

Bristen på arbetskraft beror bland annat på att antalet personer med rätt utbildning är för litet, oavsett konjunkturläge. Här har staten ett ansvar för att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till de förutsättningar som råder. Det behövs fler studievägar, flexibel fortbildning och smidig omskolning för att skapa en mer inkluderande och rörlig arbetsmarknad.

Utbilda för framtidens välfärd

En positiv del är den ökade invandringen de senaste åren. Gruppen nyanlända får stor betydelse eftersom många är i arbetsför ålder och samtidigt har lägre arbetskraftsdeltagande och högre arbetslöshet. Om vi ska få ökad sysselsättning är det från denna grupp sysselsättningen måste komma. Då måste Sverige bli bättre och snabbare på att tillvarata nyanländas kompetens. Nyanlända ska snabbt kunna validera sina kunskaper och ges ökade förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Agneta Jöhnk

Vi behöver fler som arbetar i välfärden

Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare. Fler barn och äldre kommer att öka kostnaderna för kommuner, landsting och regioner, om alla ska kunna erbjudas samma välfärd som i dag. Det framgår av SKL:s senaste Ekonomirapport.

Ekonomirapport maj 2017

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Att färre ska försörja fler är en svår ekvation så det är viktigt att hitta ny personal. Men det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många välfärdsyrken, till exempel sjuksköterskor, särskilt specialistsjuksköterskor, vissa lärare och socionomer.

Hur välfärden ska finansieras de kommande åren är en komplex fråga. Och det kan vara frestande att försöka hitta en enkel universallösning. Men, det är ett faktum att det inte finns någon quick fix. Det behövs många olika insatser som tillsammans bidrar till att långsiktigt säkra och utveckla välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg. Några förtjänar att lyftas särskilt: det handlar om att använda kompetensen rätt, att etablera nyanlända snabbare, att möjliggöra för fler att jobba heltid och att underlätta för ett mer hållbart arbetsliv.

Vi behöver förbättra möjligheterna att snabbt kunna dra nytta av nyanländas kompetenser och erfarenheter. Det tar idag alldeles för lång tid för nyanlända att ta sig ut på arbetsmarknaden. Jag ser stora möjligheter att låta dem som har relevant utbildning få den validerad och/eller kompletterad snabbare så att de kan börja jobba. De som har lite eller ingen utbildning måste snabbt kunna gå yrkesutbildningar för att på sikt kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

De som anställs och de som redan arbetar med välfärdstjänster ska erbjudas att arbeta heltid. I välfärdsyrkena är fyra av fem medarbetare kvinnor – en grupp som ofta arbetar deltid. Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda. Fördelen med att arbeta heltid är uppenbar också för medarbetarna. Genom att gå från deltid till heltid ökar månadsinkomsten samtidigt som pensionen växer på sikt.

När välfärden går från deltid till heltid

De flesta av oss måste ställa in oss på att jobba längre än till 65 år. Riksdagen kommer inom kort att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det krävs för att vi ska kunna erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet även i framtiden. För oss arbetsgivare handlar det om att skapa flexibla förutsättningar för fler att arbeta högre upp i åldrarna, exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges befolkning är idag 10 miljoner och redan 2026 beräknas vi vara 11 miljoner. En växande befolkning ökar behovet av välfärdstjänster, men öppnar också upp möjligheter. Nyanlända ger Sverige potential till ny arbetskraft, heltidsarbete och ökad pensionsålder ger de som redan arbetar chansen att jobba mer och längre. Vår Ekonomirapport lyfter framtidens utmaningar, men den lyfter också framtidens möjligheter. Jag rekommenderar alla som vill vara en del av välfärdens utveckling att läsa den!

Agneta Jöhnk

skl logotyp