En blogg från SKL

SKL:s arbetsgivarblogg

Sveriges största arbetsgivarorganisation om sånt som berör våra 1,1 miljoner medarbetare

Metoo-uppropets kraftfulla röst

Ingen kan ha missat #metoo och de berättelser om sexuella övergrepp och kränkningar som den senaste tiden har lyfts fram i medierna.

Rapporteringen har verkligen visat att det här är ett problem som inte är begränsat till ett specifikt område, utan ett problem för hela samhället. Även våra verksamheter måste jobba med  dessa oacceptabla normer och beteenden. Nästan två procent av alla som arbetar i kommuner, landsting och regioner har uppgett att de har utsatts för sexuella trakasserier från medarbetare eller chefer minst en gång under 2015, enligt den rapport från Arbetsmiljöverket som publicerades förra året. En ny rapport väntas under 2018 och den blir mycket viktig och intressant.

Häromdagen vittnade exempelvis sjuksköterskor om kränkningar och övergrepp från kollegor. Det är skrämmande berättelser. Uppropet som har fått namnet Vårdens vittnesmål fokuserar på situationer som sker mellan kollegor, även om många händelser är mellan patienter och brukare. Sex procent av våra medarbetare har uppgett att de har utsatts för kränkningar från brukare och patienter. Det är siffror som är oacceptabla. I sådana här sammanhang finns det bara en godkänd siffra och det är noll.

Arbetsmiljön 2015, rapport från Arbetsmiljöverket

Metoo-kampanjen har satt fokus på sexuella övergrepp och kränkningar, som vi som arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga. Och det gäller givetvis samtliga former av kränkande särbehandling på jobbet. Det ska inte gå så långt som att någon ska behöva bli utsatt innan vi agerar. Det ska vara tydligt att vi har nolltolerans på alla arbetsplatser mot trakasserier.

Jag uppmanar alla arbetsgivare att läsa igenom de frågor och svar som SKL har tagit fram kring kränkande särbehandling och se över så att det finns rutiner både för det förebyggande arbetet och om något inträffar. Jag vill också uppmana alla er som arbetar i en kommun, landsting eller region att ta en kontakt med närmaste chef så fort man tycker sig se minsta tecken till kränkande behandling. Det är både en individfråga, och en fråga om vilken kultur vi har och vill ha på arbetsplatserna. Nu är det dags att rensa ut gamla, förlegade/mossiga normer och utveckla inkluderande arbetsplatser där alla behandlas med respekt.

Frågor och svar om kränkande särbehandling

Caroline Olsson

Delad föräldraledighet och heltidsarbete främjar jämställdhet

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi toppar EU:s jämställdhetsindex 2017 framför Danmark, Finland och Nederländerna. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad. Exempelvis beräknas skillnaden i livsinkomst uppgå till 3,6 miljoner kronor. En huvudorsak är att fler kvinnor än män arbetar deltid.

Vi arbetar för ökad jämställdhet, både i välfärdssektorn på svensk arbetsmarknad. För att lyckas måste vi sluta göra skillnad på kön när det kommer till möjligheter och förutsättningar i arbetslivet.

Det finns stora strukturella skillnader mellan kvinnor och män. Jämfört med män arbetar kvinnor oftare deltid, kvinnor tar ut fler föräldradagar och kvinnor har högre sjukfrånvaro. Män och kvinnors inkomstnivå är nära sammankopplad med närvaron på arbetsmarknaden. Är du av olika anledningar borta från jobbet – genom föräldraledighet, vård av barn, deltidsarbete eller sjukfrånvaro – blir också din inkomst lägre.

Skillnaden i livsinkomst mellan kvinnor och män beräknas uppgå till ungefär 3,6 miljoner kronor, enligt en utredning från Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. En avgörande anledning till detta är kvinnors deltidsarbete. I mansdominerade sektorer är det en självklarhet att vara anställd på heltid och arbeta heltid. Självklart är detta något som påverkar rekrytering och kompetensförsörjning i kommuner, landsting och regioner där fyra av fem anställda är kvinnor.

På Jämställdhetskonferensen om rättvisa jobb och tillväxt som hålls i Göteborg under onsdagen kommer jag att berätta om SKL:s arbete för att öka jämställdheten för de anställda i kommuner, landsting och regioner. Det är en konferens som kommer att förbereda för det stora EU-toppmötet, som äger rum i Göteborg i nästa vecka och där jämställdhet på arbetsmarknaden kommer vara ett viktigt tema.

Jämställdhetskonferens om rättvisa jobb och tillväxt

För att kunna öka jämställdheten mellan kvinnor och män tror jag att det är avgörande att utgå från två områden, dels delad föräldraledighet, dels ökat heltidsarbete. Och dessa två områden är inbördes beroende av varandra. För att fler ska kunna arbeta heltid krävs att kvinnor och män i högre utsträckning delar lika på föräldraledigheten, på VAB-dagar och på det obetalda hemarbetet. På samma sätt möjliggör delad föräldraledighet att båda parter i högre utsträckning kan arbeta heltid.

SKL:s jämställdhetsprogram visar att framför allt åtta jämställdhetsområden hänger tätt samman. Dessa områden rör bland annat löneskillnader, möjligheter att klättra i karriären, fördelningen mellan kvinnor och män på de högsta chefsnivåerna, föräldraförsäkringsuttag och hel- och deltidsarbete.

Det kanske viktigaste av allt är att programmet innehåller exempel på hur arbetsgivare har kommit framåt inom dessa områden och en checklista på vad arbetsgivare ytterligare kan göra. Här finns ett bra stöd för välfärdens arbetsgivare i deras fortsatta jämställdhetsarbete.

Jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv

Ulf Olsson

Heltidsarbete ökar jämställdheten

Det skiljer 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan män och kvinnor i Sverige. En stor anledning till detta är att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än männen. För att jämna ut denna skillnad, måste fler arbeta heltid.

Författaren Per Kågeson skriver i en debattartikel i Dagens samhälle att heltid är en dålig norm för småbarnsföräldrar. Jag är av en motsatt uppfattning.

4 av 5 medarbetare inom välfärdsyrkena är kvinnor. Det är en grupp som arbetar deltid i en högre utsträckning än männen. Dessutom tar kvinnor oftast ett större ansvar för det oavlönade hemarbete för att kunna kombinera vardagen med jobb och familj.

Deltidsarbete innebär mindre pengar i plånboken varje månad och ett problem som många deltidsarbetare har, är att få ekonomin att gå ihop varje månad. Att arbeta heltid, ger en högre lön, sjukpenning och i förlängningen en högre pension. Men det räcker inte med att bara kvinnor går från deltid till heltid. En förutsättning för att både män och kvinnor ska kunna arbeta heltid, är att man delar på uttaget av föräldraledigheten och vardagssysslorna i hemmet.

Repliken på Per Kågesons debattartikel i sin helhet

I vissa verksamheter och på vissa arbetsplatser i välfärden finns det fler deltidsanställda än heltidsanställda. Där är deltidsarbete det normala. SKL har länge arbetat för att förändra detta och till stora delar har vi varit lyckosamma. Bara under de två senaste åren har antalet som arbetar heltid i kommuner, landsting och regioner ökat med över 50 000 personer.

Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Kommunal och SKL (HÖK 16) ska samtliga arbetsgivare ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Senast den 31 december 2017 ska planen finnas på plats. Planen ska tas fram i samarbete med Kommunal och stämmas av årligen fram till den 31 maj 2021.

SKL har spelat in en längre intervju där jag tillsammans med min kollega Charlotta Undén, berättar om varför heltid är något att sträva efter för både män och kvinnor. Titta och dela gärna!

Fler måste arbeta heltid

Agneta Jöhnk

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Jämställdhet
Etiketter:

Minskad sjukfrånvaro är en högprioriterad utmaning

När Svenskt Näringsliv på DN Debatt 21 september 2017  ifrågasätter vinstbegränsningar i välfärdsverksamheter så gör de tyvärr det genom att framställa kommuner, landsting och regioner som sämre arbetsgivare.  Jag ger mig inte in i frågan om begränsningar i vinster i välfärden, men vill verkligen ge en annan bild av kommunsektorn som arbetsgivare.

Sveriges Kommuner och Landsting är Sveriges största arbetsgivarorganisation för 1,1 miljoner medarbetare. Svenskt Näringsliv lägger mycket fokus på sjukfrånvaron. Det är därför viktigt att hålla i minnet att 80 procent av de som arbetar inom vård, skola och omsorg är kvinnor. Skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män är vår största utmaning. Det är en utmaning för hela arbetsmarknaden, men som blir särskilt tydlig i kvinnodominerad verksamhet.

I en analys av skillnader mellan privata och offentliga utförare krävs det att man tittar på en rad olika faktorer. En av de viktigaste är regionala skillnader. En stor del av de privata utförarna finns i regioner med generellt låg sjukfrånvaro, exempelvis i Stockholmsregionen. Det finns också skillnader i verksamhet och åldersstruktur. Kommuner och landsting är stora arbetsgivare och stora arbetsgivare har generellt sett högre sjukfrånvaro än små, oavsett sektor. Privata utförare har sällan stödfunktioner som städ och kökspersonal anställda, grupper som har hög sjukfrånvaro. Vi välkomnar djupare analyser från Försäkringskassan.

Sjukfrånvaron bromsade in kraftigt under 2016, efter några års ökning. Det visar att arbetet för att minska sjukfrånvaron ger effekt. Bilden stärks även av Försäkringskassans statistik. Deras analyser visar att det mål om nio sjukpenningdagar som regeringen satt upp för 2020 bör kunna nås med marginal, om inget drastiskt händer som helt förändrar nuvarande utveckling.

SKL tar utmaningarna med den höga sjukfrånvaron på stort allvar, även om orsakssambanden är komplexa. Arbetsmiljön är bara en del bland flera men är högt prioriterat i kommuner, landsting och regioner. Vi arbetar intensivt tillsammans med samtliga fackförbund för att skapa friskare arbetsplatser. Den gemensamma avsiktsförklaringen innehåller 23 konkreta åtgärder för att minska sjukfrånvaron till en låg och stabil nivå. Bland annat genom utbildning och stöd riktat till kommuner, landsting och regioner med hög sjukfrånvaro och att säkra att chefer i verksamheterna har tillgång till kunskap om hur de aktivt kan arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning.

Gott ledarskap, hög kvalitet för alla brukare och friska arbetsplatser är pelarna i vårt arbete. Detta ska självfallet gälla oss alla, oavsett om vi är offentliga, privata eller ideella arbetsgivare, liksom att vi ska ha samma krav på kvalitet och insyn oberoende av utförare.

Agneta Jöhnk

Jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv i FN

Jag är i ett kallt och snöigt New York för att delta i FN:s Kvinnokommissions årliga möte som äger rum 13-15 mars. Temat är kvinnors ekonomiska egenmakt på en föränderlig arbetsmarknad. Under konferensen upplever jag tydligt att Sverige uppmärksammas mycket för sitt jämställdhetsarbete och att Sverige har en väldigt stark ställning i världen.HF NY

Kvinnokommissionen CSW (Commission on the Status of Women) samlar FN:s medlemsländer och är det främsta mellanstatliga organet i världen som arbetar för att stärka kvinnors situation och jämställdhet globalt. Med mig har jag SKL:s skrift ”Jämställdhet ur arbetsgivarperspektiv” som lägligt nog översatts till engelska: ”Gender equality from an employer perspective”.

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/jamstalldhet-ur-arbetsgivarperspektiv.html

http://webbutik.skl.se/sv/artiklar/gender-equality-from-an-employer-perspective.html

Även om alla möten i FN-skrapan skjutits upp en dag på grund av snöstormen Stella som hållit New York i ett hårt grepp så stoppade den inte den svenska aktiviteten. Jag deltog tillsammans med jämställdhetsminister Åsa Regnér och skådespelaren Sissela Kyle, ”Fröken Friman”, i ett mycket angeläget seminarium om prostitution och sexköp i världen.

Jag kommer att ta alla tillfällen att stolt berätta att SKL:s långsiktiga jämställdhetsarbete har gett resultat. Löneskillnaderna mellan kvinnor och män är relativt små – 4 procent i landstingen och 0,4 procent i kommunerna – vilket innebär att kommunsektorn har Sveriges mest jämställda löner.

Genom att arbeta aktivt med programmet bidrar SKL till en mer jämställd arbetsmarknad och således också ett mer jämställt samhälle. Kanske kan våra insatser även inspirera till förändringar utanför Sveriges gränser och öka jämställdheten också på global nivå.

Heléne Fritzon

skl logotyp