En blogg från SKL

SKL:s arbetsgivarblogg

Sveriges största arbetsgivarorganisation om sånt som berör våra 1,1 miljoner medarbetare

Metoo-uppropets kraftfulla röst

Ingen kan ha missat #metoo och de berättelser om sexuella övergrepp och kränkningar som den senaste tiden har lyfts fram i medierna.

Rapporteringen har verkligen visat att det här är ett problem som inte är begränsat till ett specifikt område, utan ett problem för hela samhället. Även våra verksamheter måste jobba med  dessa oacceptabla normer och beteenden. Nästan två procent av alla som arbetar i kommuner, landsting och regioner har uppgett att de har utsatts för sexuella trakasserier från medarbetare eller chefer minst en gång under 2015, enligt den rapport från Arbetsmiljöverket som publicerades förra året. En ny rapport väntas under 2018 och den blir mycket viktig och intressant.

Häromdagen vittnade exempelvis sjuksköterskor om kränkningar och övergrepp från kollegor. Det är skrämmande berättelser. Uppropet som har fått namnet Vårdens vittnesmål fokuserar på situationer som sker mellan kollegor, även om många händelser är mellan patienter och brukare. Sex procent av våra medarbetare har uppgett att de har utsatts för kränkningar från brukare och patienter. Det är siffror som är oacceptabla. I sådana här sammanhang finns det bara en godkänd siffra och det är noll.

Arbetsmiljön 2015, rapport från Arbetsmiljöverket

Metoo-kampanjen har satt fokus på sexuella övergrepp och kränkningar, som vi som arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga. Och det gäller givetvis samtliga former av kränkande särbehandling på jobbet. Det ska inte gå så långt som att någon ska behöva bli utsatt innan vi agerar. Det ska vara tydligt att vi har nolltolerans på alla arbetsplatser mot trakasserier.

Jag uppmanar alla arbetsgivare att läsa igenom de frågor och svar som SKL har tagit fram kring kränkande särbehandling och se över så att det finns rutiner både för det förebyggande arbetet och om något inträffar. Jag vill också uppmana alla er som arbetar i en kommun, landsting eller region att ta en kontakt med närmaste chef så fort man tycker sig se minsta tecken till kränkande behandling. Det är både en individfråga, och en fråga om vilken kultur vi har och vill ha på arbetsplatserna. Nu är det dags att rensa ut gamla, förlegade/mossiga normer och utveckla inkluderande arbetsplatser där alla behandlas med respekt.

Frågor och svar om kränkande särbehandling

Caroline Olsson

Sjuksköterskeflykten är en myt

Att sjuksköterskor flyr yrket är en seglivad myt. SKL:s personalstatistik visar att 91 procent av sjuksköterskorna år 2015 arbetar kvar i yrket följande år och att 89 procent arbetar kvar i samma landsting eller region. Personalrörligheten bland sjuksköterskor ligger på ungefär samma nivåer som för många andra välfärdsyrken, som exempelvis läkare och undersköterskor. Ja, det finns sjuksköterskor som byter yrke, men att tala om flykt är missvisande.

SKL:s siffror understöds också av Statistiska centralbyråns (SCB) temarapport Sjuksköterskor utanför vården: ”Det fanns omkring 111 000 personer under 65 år med sjuksköterskeexamen i Sverige år 2014. Cirka 1 av 10 av dem arbetade inom andra yrken än sjuksköterska eller barnmorska, utanför vård och omsorg.”

Sett ur ett europeiskt perspektiv hamnar Sverige relativt långt ned på listan över vilka länder som har flest sjuksköterskor som söker sig till utlandet för att jobba. Jämfört med Sverige har 14 EU-länder, däribland Belgien, Holland och Irland, fler sjuksköterskor som ansökt om arbete i andra EU-länder.

The EU exodus: When doctors and nurses follow the money

Vad gör då runt var tionde utbildad sjuksköterska som inte längre finns kvar i yrket? De som arbetar utanför vård och omsorg undervisar vid högskola och universitetet eller gymnasieskolans yrkesprogram alternativt arbetar som organisationsutvecklare eller utredare vid myndigheter.

För de sjuksköterskor som lämnat yrket uppger 65 procent av dem mellan 25 och 49 år att de kunde tänka sig att återvända till sjuksköterskeyrket, enligt SCB. Tillsammans med de över 90 procent som fortfarande jobbar som sjuksköterskor så visar detta om inte annat att det är attraktivt att arbeta som sjuksköterska.

Men allt är inte perfekt och det finns alltid saker som kan bli bättre. Därför är det glädjande att SKL tillsammans med flera fackförbund, däribland Vårdförbundet, jobbar tillsammans med att skapa friskare arbetsplatser. I en avsiktsförklaring har vi enats om ett 25-tal konkreta åtgärder för att säkerställa ett förebyggande arbetsmiljöarbete och i förlängningen ett friskt arbetsliv, god arbetsmiljö, förbättrade rehabiliteringsinsatser och snabbare och hållbar återgång i arbete för de som befinner sig i sjukskrivning.

Agneta Jöhnk

Oberoende av hyrpersonal ger patienterna ökad kontinuitet och trygghet

För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. En stabil och varaktig bemanning skapar också bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet. Därför arbetar samtliga landsting och regioner gemensamt och med stöd av SKL för att nå ett oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården senast den 1 januari 2019.

Användningen av hyrpersonal i vården har ökat de senaste åren. Det beror bland annat på stora pensionsavgångar, ökat vårdbehov, stort rekryteringsbehov, tuff arbetsmiljö och att det inom bemanningsföretag lovas högre löner.

SVT Nyheter har i flera artiklar lyft problemet med att många landsting och regioner tvingas hyra in läkare till onödigt höga priser. När de upphandlade bemanningsbolagen inte kan leverera läkare till landstingen enligt de ramavtal som finns tvingas de till dyra direktupphandlingar.

Så rundas avtalen: Hyrbolag säljer dyrare läkare genom dotterbolag

Kostnaderna för hyrpersonal inom hälso- och sjukvården landade på 4,6 miljarder kronor 2016. Under det första kvartalet 2017 ökade kostnaderna ytterligare jämfört med samma period 2016. Siffrorna är i sig ingen stor överraskning. Utvecklingen har pågått under lång tid och det är inte realistiskt att tro att man förändrar det på ett halvår.

Men det finns flera positiva exempel. I Jämtland-Härjedalen har primärvården sänkt kostnaderna med sju miljoner kronor bara under augusti månad. Det är en effekt av att man i juni i år införde stopp för hyrsköterskor och lönetak på 1 500 kronor i timmen för hyrläkare.

Jämtlands län sparar miljoner på stafettstopp

Landstingen i Östergötland och Kalmar samt Region Skåne har alla minskat sina hyrkostnader totalt sett. De är också de landsting och den region som arbetat längst med att bli oberoende av hyrpersonal. Inom psykiatriområdet, som haft fokus på sänkta hyrkostnader sedan 2015, har kostnaderna minskat i åtta landsting och gått ned med 1 procent i landet. Båda exemplen understryker att det tar tid vända trenden men att det är fullt möjligt.

Ibland får jag frågan om varför vi sätter ett sånt ambitiöst mål som landsting och regioner har gjort tillsammans med SKL. Jag tycker att det är självklart att vi ska ha höga mål. De hjälper oss att komma till rätta med delar i verksamheten som inte fungerar så bra, i det här fallet alldeles för höga kostnader för inhyrd personal.

Främst handlar det om att landsting och regioner vill att vården ska vara säker för patienterna. Det förutsätter i sin tur kontinuitet. Ju fler som är involverade i vården, desto större risk för fel och misstag. Och i ett vårdförlopp där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel.

Med fler egna medarbetare skapas just kontinuitet. Därför är det viktigt att rekrytera fler och också utbilda fler till bristyrkena inom vården. Det kommer alltid att finnas ett behov av att ta in hyrpersonal, för att exempelvis klara tillfälliga toppar. Men landstingen och regionerna ska inte vara beroende av hyrpersonal. En stabil och varaktig bemanning behövs. Det ger förutsättningar såväl för patienternas bästa som för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet.

Agneta Jöhnk

Minskad sjukfrånvaro är en högprioriterad utmaning

När Svenskt Näringsliv på DN Debatt 21 september 2017  ifrågasätter vinstbegränsningar i välfärdsverksamheter så gör de tyvärr det genom att framställa kommuner, landsting och regioner som sämre arbetsgivare.  Jag ger mig inte in i frågan om begränsningar i vinster i välfärden, men vill verkligen ge en annan bild av kommunsektorn som arbetsgivare.

Sveriges Kommuner och Landsting är Sveriges största arbetsgivarorganisation för 1,1 miljoner medarbetare. Svenskt Näringsliv lägger mycket fokus på sjukfrånvaron. Det är därför viktigt att hålla i minnet att 80 procent av de som arbetar inom vård, skola och omsorg är kvinnor. Skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män är vår största utmaning. Det är en utmaning för hela arbetsmarknaden, men som blir särskilt tydlig i kvinnodominerad verksamhet.

I en analys av skillnader mellan privata och offentliga utförare krävs det att man tittar på en rad olika faktorer. En av de viktigaste är regionala skillnader. En stor del av de privata utförarna finns i regioner med generellt låg sjukfrånvaro, exempelvis i Stockholmsregionen. Det finns också skillnader i verksamhet och åldersstruktur. Kommuner och landsting är stora arbetsgivare och stora arbetsgivare har generellt sett högre sjukfrånvaro än små, oavsett sektor. Privata utförare har sällan stödfunktioner som städ och kökspersonal anställda, grupper som har hög sjukfrånvaro. Vi välkomnar djupare analyser från Försäkringskassan.

Sjukfrånvaron bromsade in kraftigt under 2016, efter några års ökning. Det visar att arbetet för att minska sjukfrånvaron ger effekt. Bilden stärks även av Försäkringskassans statistik. Deras analyser visar att det mål om nio sjukpenningdagar som regeringen satt upp för 2020 bör kunna nås med marginal, om inget drastiskt händer som helt förändrar nuvarande utveckling.

SKL tar utmaningarna med den höga sjukfrånvaron på stort allvar, även om orsakssambanden är komplexa. Arbetsmiljön är bara en del bland flera men är högt prioriterat i kommuner, landsting och regioner. Vi arbetar intensivt tillsammans med samtliga fackförbund för att skapa friskare arbetsplatser. Den gemensamma avsiktsförklaringen innehåller 23 konkreta åtgärder för att minska sjukfrånvaron till en låg och stabil nivå. Bland annat genom utbildning och stöd riktat till kommuner, landsting och regioner med hög sjukfrånvaro och att säkra att chefer i verksamheterna har tillgång till kunskap om hur de aktivt kan arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning.

Gott ledarskap, hög kvalitet för alla brukare och friska arbetsplatser är pelarna i vårt arbete. Detta ska självfallet gälla oss alla, oavsett om vi är offentliga, privata eller ideella arbetsgivare, liksom att vi ska ha samma krav på kvalitet och insyn oberoende av utförare.

Agneta Jöhnk

Engagerade medarbetare skapar en bättre välfärd

I förra veckan var jag i Östersund och deltog i Arbetsgivarforum, vår konferens som i år hade temat Engagemang.

Varje dag går 1,1 miljoner människor med ett stort engagemang till sitt arbete. Utan dem skulle vi inte kunna erbjuda så bra välfärdstjänster som vi kan göra idag.

Rapporten Sveriges viktigaste jobb engagerar

Men vad betyder egentligen ordet engagemang? För mig är det något personligt, det som gör mig engagerad är inte alltid samma sak som engagerar dig och tvärtom. Vi människor är olika, helt enkelt. Det gäller att hitta det där lilla extra som gör arbetsdagen värdefull.

Under två dagar fick personal- och HR-chefer från hela Sverige, diskutera och lyssna på intressanta föreläsare som alla hade specifika infallsvinklar och exempel på hur man kan skapa engagemang. En tanke som har stannat kvar hos mig de senaste dagarna, är att engagemang föds genom att jag kan svara på frågan ”varför går jag till jobbet?” Det viktiga är inte att veta vad jag gör i min verksamhet utan varför jag gör det!

SKL:s senaste Ekonomirapport uppmärksammar utmaningen med att vi blir allt fler barn och äldre, de grupper som har ett större behov av våra välfärdstjänster. Vi måste därför bli fler som arbetar inom kommuner, landsting och regioner och vi måste arbeta på nya sätt. Vi behöver fortsätta att skapa bra och attraktiva verksamheter där man vill arbeta. Verksamheter där medarbetarna själva är med och skapar en bra välfärd.

Ekonomirapport, maj 2017

Läs gärna också vår skrift ”Bra arbetsgivare skapar bra verksamhet” som innehåller flera goda tips om vad som gör en bra arbetsgivare.

Skrift Bra arbetsgivare skapar bra verksamhet

Som sagt, engagemang är personligt och unikt för varje person. Vi måste låta medarbetarna vara med och själva hitta det som gör dem motiverade. Det är viktigt att cheferna vågar och har verktyg för att lämna över ansvar och lita på sina medarbetare. Det är tillsammans som vi vässar välfärden.

Caroline Olsson

Utökad samverkan med Arbetsmiljöverket inför tillsynskampanjer

Arbetsmiljöverket har inspekterat runt 2 000 grund- och gymnasieskolor och besökt 300 skolhuvudmän mellan 2013 och 2016. Inspektionerna har berört såväl kommunala som fristående skolor.

Arbetsmiljöverket har haft anmärkningar på arbetsmiljön både vad gäller systematik och dokumentation. Det handlar bland annat om brister i systematiskt arbetsmiljöarbete, ohälsosam arbetsbelastning, buller , ventilation och hot och våld. Skolorna har i de flesta fall uppfyllt de krav som ställts inom utsatt tid.

Läs mer i Arbetsmiljöverkets rapport

SKL har kommit överens med Arbetsmiljöverket om en utökad samverkan beträffande att sprida information inför framtida nationella tillsynskampanjer. Syftet är att det på förhand ska vara tydligt vilket upplägg och inriktning framtida nationella inspektionsinsatser har.

En ambition i arbetsmiljöarbetet i skolan bör vara att fokusera på kopplingen god arbetsmiljö, kvalitet, (låg) sjukfrånvaro och ekonomiskt resultat. Detta är på många sätt en win-win-fråga. Detta är viktigt inte minst eftersom Sverige står inför en demografisk utmaning med problem att få rätt personal till skolan. Arbetsmiljöfrågorna kan då utgöra en viktig konkurrensfaktor om anställda.

Arbetsmarknadens parter har under det senaste året utvecklat ett antal redskap för att underlätta arbetsmiljöarbetet i skolorna.

Du hittar till exempel ett stort antal praktiska redskap hos Suntarbetsliv 

SKL har tagit fram ett stödmaterial för hur man arbetar med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön i skolan

Och missa inte SKL:s utbildningspaket som förtydligar de förtroendevaldas arbetsmiljöansvar

Caroline Olsson

Så klarar förtroendevalda sitt arbetsmiljöansvar

Det arbetar över en miljon människor inom kommun- och landstingssektorn. Och omkring 46 000 förtroendevalda politiker har ett stort ansvar för att säkerställa att dessa medarbetare har en god arbetsmiljö. Engagerade, kunniga och motiverade är i slutändan en förutsättning för att den förtroendevalde ska klara sitt politiska uppdrag så effektivt som möjligt.

Vi har tagit fram ett utbildningspaket med filmer, bildspel, skrifter samt frågor och svar för att tydliggöra de förtroendevaldas arbetsmiljöansvar.

Utbildningspaket förtroendevaldas arbetsmiljöansvar

Paketet riktar sig såklart till förtroendevalda, men också till HR-chefer, personaldirektörer och andra personer som arbetar nära de förtroendevalda. Avsätt tid för att tillsammans gå igenom arbetsgivarrollen ur olika aspekter. Exempelvis vilka lagar det är som styr kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet samt vilket ansvar som ligger på de olika rollerna; medarbetare, skyddsombud, chefer, arbetsledare och förtroendevalda.

Lycka till i ert fortsatta arbetsmiljöarbete!

Agneta Jöhnk

Arbetsmiljöverktyg för friskare arbetsplatser

I fredags samlades drygt 300 personer ute på Arlanda för att delta i SKL:s nationella konferens ”Arbetsmiljö sjukfrånvaro och rehabilitering – hur hänger det ihop och vad kan arbetsgivaren göra?” Det blev en dag fylld av spännande föreläsningar och samtal. Bland annat gav Peje Bengtsson från Försäkringskassan en bra bild över svängningarna i sjuktalen. Psykiatrisamordnare Ing-Marie Wieselgren höll en mycket tänkvärd och uppskattad föreläsning om psykisk hälsa och ohälsa.

Själv fick jag tillfälle att berätta om var vi befinner oss i vårt partsgemensamma arbete med avsiktsförklaringen. I samband med konferensen släppte vi också en ny version av skriften ”Arbetslivsinriktad rehabilitering” – ett material som stöttar arbetsgivaren i det förebyggande arbetsmiljöarbetet samt med arbetsanpassning och rehabilitering. Den handlar bland annat om arbetsgivarens medansvar för den anställdes hälsa – både ur ett förebyggande och ett rehabiliterande perspektiv.

Skriften Arbetslivsinriktad rehabilitering

Två andra riktigt användbara verktyg som vi också lyfte på konferensen:

Den partsgemensamma arbetsmiljöutbildningen riktad till chefer och skyddsombud. Utbildningspaketet är webbaserat vilket gör det lättanvänt för lokala parter runt om i landet.

Suntarbetslivs arbetsmiljöutbildning

”Vägen till väggen” består av filmer och arbetsmaterial som syftar till att öka kunskapen om stressrelaterad psykisk ohälsa i arbetslivet. Det är ett praktiskt metodstöd som i första hand riktar sig till HR-chefer och fackligt förtroendevalda.

Vägen till väggen – metodstöd för chefer och medarbetare

Här finns också en artikel där några av våra medarbetare berättar om verktygen och varför de behövs i ett aktivt arbetsmiljöarbete.

Verktygen som ska förebygga utbrändhet

Caroline Olsson

Kom till konferens om arbetsmiljö

Jag har tidigare skrivit om att arbetsmiljöfrågorna är högt på agendan hos många av SKL:s medlemmar

Arbetsmiljöutbildning finns, sprid den gärna

Efter att vår partsgemensamma avsiktsförklaring kom till har många medlemmar hört av sig till oss och frågar efter vad de kan göra ute i sina verksamheter, kopplat till det vi har kommit överens om på central nivå i avsiktsförklaringen.

Och det är väldigt roligt att det finns ett så stort engagemang och ansvarstagande i arbetsmiljöarbetet. Vi vill förstås ta bollen och komma med förslag på områden där ett lokalt arbete kan stödja det vi valt ut i avsiktsförklaringen. Kan vi jobba parallellt med ett område, både på central och lokal nivå, så blir det förstås mer kraft och bättre resultat. Glädjande är att jag också hör att samma fråga ställs till en del av våra fackliga motparter – att lokala företrädare hör av sig om vad de kan bidra med lokalt för att stötta en bra utveckling av arbetsmiljön. Så engagemanget finns verkligen på alla håll.

Ett sätt för oss att ta vara på intresset för arbetsmiljön är den nationella konferens som SKL ordnar och som går av stapeln den 2 december ute på Arlanda. Den handlar om arbetsmiljö, sjukfrånvaro och rehabilitering och hur frågorna hänger ihop. Dagen bjuder på spännande seminarier och föreläsare, inklusive företrädare från våra egna led, Försäkringskassan och Regeringskansliet.

Vi välkomnar alla från kommuner, landsting och regioner och hoppas och tror att det blir fullt hus. Anmäl dig du med tycker jag.

Anmäl dig till den nationella konferensen om arbetsmiljö, sjukfrånvaro och rehabilitering

Caroline Olsson

Arbetsmiljöutbildning finns – sprid den gärna!

Arbetsmiljön i kommuner och landsting är högaktuell för oss på SKL, det är den för övrigt alltid får man nog säga. Och den är ännu mer aktuell ute på arbetsplatserna runt om i vår sektor. Grunden för ett bra arbetsmiljöarbete i det är att vi har kunskap om frågorna.

Jag vet att många medlemmar lägger ner väldigt mycket tid, kraft och pengar på att ta fram bra arbetsmiljöutbildning. När jag har möjlighet nu för tiden, då jag till exempel är ute och pratar i olika sammanhang – så säger jag ”ni kan sluta med det nu”.  Då menar jag förstås inte att sluta arbeta med frågorna, men med att göra egna utbildningar. För nu har vi ju en fantastisk utbildning gjord i samarbete mellan arbetsgivare och fack, inom ramen för Suntarbetsliv. Den är välgjord, kvalitetssäkrad och förankrad med alla inblandade parter.

Dessutom är den upplagd på ett sätt som jag tror att många gillar – med ett stort mått av variation – faktadelar och verktyg, forskningsartiklar, podcaster att lyssna på, filmer i kortformat bland annat.

Nu gäller det för oss alla – arbetsgivare och fack- att sprida kännedom om att den finns. De första tre delarna släpptes i april och de resterande nu i somras. Så nu är det bara att köra!

Arbetsmiljöutbildning på Suntarbetsliv

Häromdagen delade vi den också via SKL:s Facebooksida

Dela utbildningen!!!

Trevlig helg

Caroline Olsson

Författare:
Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Arbetsliv Arbetsmiljö
Etiketter: ,

skl logotyp