En blogg från SKL

SKL:s arbetsgivarblogg

Sveriges största arbetsgivarorganisation om sånt som berör våra 1,1 miljoner medarbetare

Delad föräldraledighet och heltidsarbete främjar jämställdhet

Sverige är ett av världens mest jämställda länder. Vi toppar EU:s jämställdhetsindex 2017 framför Danmark, Finland och Nederländerna. Samtidigt finns det stora skillnader mellan kvinnor och män på svensk arbetsmarknad. Exempelvis beräknas skillnaden i livsinkomst uppgå till 3,6 miljoner kronor. En huvudorsak är att fler kvinnor än män arbetar deltid.

Vi arbetar för ökad jämställdhet, både i välfärdssektorn på svensk arbetsmarknad. För att lyckas måste vi sluta göra skillnad på kön när det kommer till möjligheter och förutsättningar i arbetslivet.

Det finns stora strukturella skillnader mellan kvinnor och män. Jämfört med män arbetar kvinnor oftare deltid, kvinnor tar ut fler föräldradagar och kvinnor har högre sjukfrånvaro. Män och kvinnors inkomstnivå är nära sammankopplad med närvaron på arbetsmarknaden. Är du av olika anledningar borta från jobbet – genom föräldraledighet, vård av barn, deltidsarbete eller sjukfrånvaro – blir också din inkomst lägre.

Skillnaden i livsinkomst mellan kvinnor och män beräknas uppgå till ungefär 3,6 miljoner kronor, enligt en utredning från Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. En avgörande anledning till detta är kvinnors deltidsarbete. I mansdominerade sektorer är det en självklarhet att vara anställd på heltid och arbeta heltid. Självklart är detta något som påverkar rekrytering och kompetensförsörjning i kommuner, landsting och regioner där fyra av fem anställda är kvinnor.

På Jämställdhetskonferensen om rättvisa jobb och tillväxt som hålls i Göteborg under onsdagen kommer jag att berätta om SKL:s arbete för att öka jämställdheten för de anställda i kommuner, landsting och regioner. Det är en konferens som kommer att förbereda för det stora EU-toppmötet, som äger rum i Göteborg i nästa vecka och där jämställdhet på arbetsmarknaden kommer vara ett viktigt tema.

Jämställdhetskonferens om rättvisa jobb och tillväxt

För att kunna öka jämställdheten mellan kvinnor och män tror jag att det är avgörande att utgå från två områden, dels delad föräldraledighet, dels ökat heltidsarbete. Och dessa två områden är inbördes beroende av varandra. För att fler ska kunna arbeta heltid krävs att kvinnor och män i högre utsträckning delar lika på föräldraledigheten, på VAB-dagar och på det obetalda hemarbetet. På samma sätt möjliggör delad föräldraledighet att båda parter i högre utsträckning kan arbeta heltid.

SKL:s jämställdhetsprogram visar att framför allt åtta jämställdhetsområden hänger tätt samman. Dessa områden rör bland annat löneskillnader, möjligheter att klättra i karriären, fördelningen mellan kvinnor och män på de högsta chefsnivåerna, föräldraförsäkringsuttag och hel- och deltidsarbete.

Det kanske viktigaste av allt är att programmet innehåller exempel på hur arbetsgivare har kommit framåt inom dessa områden och en checklista på vad arbetsgivare ytterligare kan göra. Här finns ett bra stöd för välfärdens arbetsgivare i deras fortsatta jämställdhetsarbete.

Jämställdhet ur ett arbetsgivarperspektiv

Ulf Olsson

Nyanlända kan möta välfärdens rekryteringsbehov

Kommuner, landsting och regioner behöver rekrytera hundratusentals nya medarbetare de kommande tio åren. Det gör att SKL:s senaste ekonomirapport känns rätt alarmerande. Fram till 2027 ökar antalet yngre och äldre markant mycket mer än de som befinner sig i arbetsför ålder. Vilka ska utföra de välfärdstjänster som alltfler barn och äldre har ett ännu större behov av de kommande tio åren?

SKL-Web-Välfärdsbehoven-ökar

Ekonomirapporten oktober 2017

SKL bedömer att konjunkturen förstärks under 2018, vilket betyder att efterfrågan på arbetskraft kommer fortsätta att vara stark. Samtidigt råder i praktiken full sysselsättning för inrikes födda och andra väletablerade på arbetsmarknaden. Arbetslösheten kan knappast sjunka lägre utan överhettning.

Detta gör att framför allt kommunerna har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens till viktiga välfärdsyrken. Det är historiskt unikt att kommunsektorn har större arbetskraftsbrist än någon av näringslivsbranscherna.

För att möta rekryteringsbehovet krävs många olika typer av insatser i kommuner, landsting och regioner. Genom digitalisering och ny teknik kan arbetssätten förändras och förbättras. Genom att möjliggöra för kvalificerad personal att få mer tid att utföra sitt kärnuppdrag kan verksamheten utvecklas och omformas. Genom att fler arbetar heltid behöver inte lika många nya medarbetare rekryteras. Genom att successivt höja den faktiska pensionsåldern förlängs arbetslivet och fler får möjligheter att arbeta högre upp i åldrarna.

Bristen på arbetskraft beror bland annat på att antalet personer med rätt utbildning är för litet, oavsett konjunkturläge. Här har staten ett ansvar för att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till de förutsättningar som råder. Det behövs fler studievägar, flexibel fortbildning och smidig omskolning för att skapa en mer inkluderande och rörlig arbetsmarknad.

Utbilda för framtidens välfärd

En positiv del är den ökade invandringen de senaste åren. Gruppen nyanlända får stor betydelse eftersom många är i arbetsför ålder och samtidigt har lägre arbetskraftsdeltagande och högre arbetslöshet. Om vi ska få ökad sysselsättning är det från denna grupp sysselsättningen måste komma. Då måste Sverige bli bättre och snabbare på att tillvarata nyanländas kompetens. Nyanlända ska snabbt kunna validera sina kunskaper och ges ökade förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Agneta Jöhnk

Hur kan vi förlänga arbetslivet?

Vi blir allt friskare och lever allt längre. Och för att en ökande befolkning ska kunna fortsätta ta del av välfärdstjänster framöver behövs mer resurser. En lösning är att vi förlänger arbetslivet och flyttar fram pensioneringen. SKL bjöd in politiker, arbetsgivare och fackliga företrädare till en konferens den 9 oktober för att diskutera ett förlängt och förändrat arbetsliv.

Efter SKL:s konferens är det tydligt att ett förlängt och förändrat arbetsliv är något oundvikligt. SKL:s chefsekonom Annika Wallenskog visade att välfärdens verksamheter står inför vikande skatteunderlag och ökade kostnader de närmaste åren. Fram till 2020 bedöms gapet mellan intäkter och befolkningens behov av välfärdstjänster vara omkring 40 miljarder kronor. Och för att klara att möta det ökande behovet av välfärdstjänster behöver kommuner, landsting och regioner rekrytera runt en halv miljon nya medarbetare de kommande tio åren.

Ett sätt att möta dessa utmaningar är att vi jobbar längre än vad vi gör idag. Hur gör vi då rent praktiskt för att förlänga arbetslivet? SKL:s ordförande Lena Micko pekade på vikten av att de politiska partierna och riksdagen snarast tar ett beslut om vilka förutsättningar som ska gälla. Det handlar bland annat om höjda pensionsåldersgränser och förändringar i LAS, Socialförsäkringsbalken samt Arbetslöshetsförsäkringen.

Beslut krävs om ett förlängt arbetsliv

Psykologen Per Naroskin menade att synen på äldre i samhället måste förändras. Det finns undersökningar som visar att människor redan vid 40 års ålder är mindre attraktiva på arbetsmarknaden. Då kan det naturligtvis vara svårt för de över 60 att känna sig behövda på jobbet.

Jag fick möjligheten att avsluta konferensen och pratade bland annat om vikten av att förbättra möjligheterna till ett livslångt lärande. Många kommer sannolikt att byta både arbetsuppgifter, jobb och bransch under ett långt yrkesliv. För att fler ska våga ta steget och vidareutbilda sig eller utbilda sig till något annat under arbetslivet krävs en ökad flexibilitet och tillgänglighet, både vad gäller utbildning och arbetsmarknadspolitik.

Ökade möjligheter till e-lärande och distansutbildningar gör det mer tillgängligt för fler att utbilda sig. Samtidigt behövs fler fysiska utbildningsplatser på fler platser runt om i landet. Här har staten ett stort ansvar för att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till de förutsättningar som råder.

Statens ansvar att utbilda för framtidens välfärd

Ett förlängt arbetsliv kräver också att vi som arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling och god arbetsmiljö. Det gör att vi kan såväl rekrytera som behålla fler medarbetare. Kommuner, landsting och regioner ska vara attraktiva arbetsgivare som erbjuder ett hållbart, och förlängt, arbetsliv över tid.

Caroline Olsson

Sjuksköterskeflykten är en myt

Att sjuksköterskor flyr yrket är en seglivad myt. SKL:s personalstatistik visar att 91 procent av sjuksköterskorna år 2015 arbetar kvar i yrket följande år och att 89 procent arbetar kvar i samma landsting eller region. Personalrörligheten bland sjuksköterskor ligger på ungefär samma nivåer som för många andra välfärdsyrken, som exempelvis läkare och undersköterskor. Ja, det finns sjuksköterskor som byter yrke, men att tala om flykt är missvisande.

SKL:s siffror understöds också av Statistiska centralbyråns (SCB) temarapport Sjuksköterskor utanför vården: ”Det fanns omkring 111 000 personer under 65 år med sjuksköterskeexamen i Sverige år 2014. Cirka 1 av 10 av dem arbetade inom andra yrken än sjuksköterska eller barnmorska, utanför vård och omsorg.”

Sett ur ett europeiskt perspektiv hamnar Sverige relativt långt ned på listan över vilka länder som har flest sjuksköterskor som söker sig till utlandet för att jobba. Jämfört med Sverige har 14 EU-länder, däribland Belgien, Holland och Irland, fler sjuksköterskor som ansökt om arbete i andra EU-länder.

The EU exodus: When doctors and nurses follow the money

Vad gör då runt var tionde utbildad sjuksköterska som inte längre finns kvar i yrket? De som arbetar utanför vård och omsorg undervisar vid högskola och universitetet eller gymnasieskolans yrkesprogram alternativt arbetar som organisationsutvecklare eller utredare vid myndigheter.

För de sjuksköterskor som lämnat yrket uppger 65 procent av dem mellan 25 och 49 år att de kunde tänka sig att återvända till sjuksköterskeyrket, enligt SCB. Tillsammans med de över 90 procent som fortfarande jobbar som sjuksköterskor så visar detta om inte annat att det är attraktivt att arbeta som sjuksköterska.

Men allt är inte perfekt och det finns alltid saker som kan bli bättre. Därför är det glädjande att SKL tillsammans med flera fackförbund, däribland Vårdförbundet, jobbar tillsammans med att skapa friskare arbetsplatser. I en avsiktsförklaring har vi enats om ett 25-tal konkreta åtgärder för att säkerställa ett förebyggande arbetsmiljöarbete och i förlängningen ett friskt arbetsliv, god arbetsmiljö, förbättrade rehabiliteringsinsatser och snabbare och hållbar återgång i arbete för de som befinner sig i sjukskrivning.

Agneta Jöhnk

Oberoende av hyrpersonal ger patienterna ökad kontinuitet och trygghet

För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. En stabil och varaktig bemanning skapar också bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet. Därför arbetar samtliga landsting och regioner gemensamt och med stöd av SKL för att nå ett oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården senast den 1 januari 2019.

Användningen av hyrpersonal i vården har ökat de senaste åren. Det beror bland annat på stora pensionsavgångar, ökat vårdbehov, stort rekryteringsbehov, tuff arbetsmiljö och att det inom bemanningsföretag lovas högre löner.

SVT Nyheter har i flera artiklar lyft problemet med att många landsting och regioner tvingas hyra in läkare till onödigt höga priser. När de upphandlade bemanningsbolagen inte kan leverera läkare till landstingen enligt de ramavtal som finns tvingas de till dyra direktupphandlingar.

Så rundas avtalen: Hyrbolag säljer dyrare läkare genom dotterbolag

Kostnaderna för hyrpersonal inom hälso- och sjukvården landade på 4,6 miljarder kronor 2016. Under det första kvartalet 2017 ökade kostnaderna ytterligare jämfört med samma period 2016. Siffrorna är i sig ingen stor överraskning. Utvecklingen har pågått under lång tid och det är inte realistiskt att tro att man förändrar det på ett halvår.

Men det finns flera positiva exempel. I Jämtland-Härjedalen har primärvården sänkt kostnaderna med sju miljoner kronor bara under augusti månad. Det är en effekt av att man i juni i år införde stopp för hyrsköterskor och lönetak på 1 500 kronor i timmen för hyrläkare.

Jämtlands län sparar miljoner på stafettstopp

Landstingen i Östergötland och Kalmar samt Region Skåne har alla minskat sina hyrkostnader totalt sett. De är också de landsting och den region som arbetat längst med att bli oberoende av hyrpersonal. Inom psykiatriområdet, som haft fokus på sänkta hyrkostnader sedan 2015, har kostnaderna minskat i åtta landsting och gått ned med 1 procent i landet. Båda exemplen understryker att det tar tid vända trenden men att det är fullt möjligt.

Ibland får jag frågan om varför vi sätter ett sånt ambitiöst mål som landsting och regioner har gjort tillsammans med SKL. Jag tycker att det är självklart att vi ska ha höga mål. De hjälper oss att komma till rätta med delar i verksamheten som inte fungerar så bra, i det här fallet alldeles för höga kostnader för inhyrd personal.

Främst handlar det om att landsting och regioner vill att vården ska vara säker för patienterna. Det förutsätter i sin tur kontinuitet. Ju fler som är involverade i vården, desto större risk för fel och misstag. Och i ett vårdförlopp där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel.

Med fler egna medarbetare skapas just kontinuitet. Därför är det viktigt att rekrytera fler och också utbilda fler till bristyrkena inom vården. Det kommer alltid att finnas ett behov av att ta in hyrpersonal, för att exempelvis klara tillfälliga toppar. Men landstingen och regionerna ska inte vara beroende av hyrpersonal. En stabil och varaktig bemanning behövs. Det ger förutsättningar såväl för patienternas bästa som för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet.

Agneta Jöhnk

Minskad sjukfrånvaro är en högprioriterad utmaning

När Svenskt Näringsliv på DN Debatt 21 september 2017  ifrågasätter vinstbegränsningar i välfärdsverksamheter så gör de tyvärr det genom att framställa kommuner, landsting och regioner som sämre arbetsgivare.  Jag ger mig inte in i frågan om begränsningar i vinster i välfärden, men vill verkligen ge en annan bild av kommunsektorn som arbetsgivare.

Sveriges Kommuner och Landsting är Sveriges största arbetsgivarorganisation för 1,1 miljoner medarbetare. Svenskt Näringsliv lägger mycket fokus på sjukfrånvaron. Det är därför viktigt att hålla i minnet att 80 procent av de som arbetar inom vård, skola och omsorg är kvinnor. Skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män är vår största utmaning. Det är en utmaning för hela arbetsmarknaden, men som blir särskilt tydlig i kvinnodominerad verksamhet.

I en analys av skillnader mellan privata och offentliga utförare krävs det att man tittar på en rad olika faktorer. En av de viktigaste är regionala skillnader. En stor del av de privata utförarna finns i regioner med generellt låg sjukfrånvaro, exempelvis i Stockholmsregionen. Det finns också skillnader i verksamhet och åldersstruktur. Kommuner och landsting är stora arbetsgivare och stora arbetsgivare har generellt sett högre sjukfrånvaro än små, oavsett sektor. Privata utförare har sällan stödfunktioner som städ och kökspersonal anställda, grupper som har hög sjukfrånvaro. Vi välkomnar djupare analyser från Försäkringskassan.

Sjukfrånvaron bromsade in kraftigt under 2016, efter några års ökning. Det visar att arbetet för att minska sjukfrånvaron ger effekt. Bilden stärks även av Försäkringskassans statistik. Deras analyser visar att det mål om nio sjukpenningdagar som regeringen satt upp för 2020 bör kunna nås med marginal, om inget drastiskt händer som helt förändrar nuvarande utveckling.

SKL tar utmaningarna med den höga sjukfrånvaron på stort allvar, även om orsakssambanden är komplexa. Arbetsmiljön är bara en del bland flera men är högt prioriterat i kommuner, landsting och regioner. Vi arbetar intensivt tillsammans med samtliga fackförbund för att skapa friskare arbetsplatser. Den gemensamma avsiktsförklaringen innehåller 23 konkreta åtgärder för att minska sjukfrånvaron till en låg och stabil nivå. Bland annat genom utbildning och stöd riktat till kommuner, landsting och regioner med hög sjukfrånvaro och att säkra att chefer i verksamheterna har tillgång till kunskap om hur de aktivt kan arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning.

Gott ledarskap, hög kvalitet för alla brukare och friska arbetsplatser är pelarna i vårt arbete. Detta ska självfallet gälla oss alla, oavsett om vi är offentliga, privata eller ideella arbetsgivare, liksom att vi ska ha samma krav på kvalitet och insyn oberoende av utförare.

Agneta Jöhnk

Vi måste arbeta längre än 65 år

Vi blir allt friskare och vi lever allt längre. Det är bra, men innebär samtidigt utmaningar både för individ och samhälle. En äldre befolkning betyder att våra intjänade pensionspengar ska räcka i fler år. Ett ökat antal äldre medborgare innebär ett större behov av olika samhällstjänster som i sin tur kräver att tillräckligt många vill arbeta inom välfärdsyrken och att samhället har råd att bemanna i tillräckligt hög grad. En oförändrad levnadsstandard och bibehållen välfärd förutsätter därför att vi i större utsträckning än i dag arbetar högre upp i åldrarna.

Riksdagen är nu på gång med att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det är en logisk konsekvens om vi ska kunna ha en uthållig finansiering av välfärden. För arbetsgivare inom kommuner, landsting och regioner handlar det då om att skapa flexibla möjligheter och förutsättningar för fler att arbeta höge upp i åldrarna. Exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges Kommuner och Landsting anordnar i höst en konferens om det förändrade och förlängda arbetslivet. Vad betyder förändringarna för välfärdens prioriteringar? Vad innebär detta ur ett arbetsgivarperspektiv? Hur tänker vi nytt när arbetskraften blir äldre?

Mikael Nyman, moderator för Ett förlängt och förändrat arbetsliv, berättar om utmaningarna som väntar arbetsgivare inom kommuner, landsting och regioner

Anmäl dig till konferensen om det förändrade och förlängda arbetslivet

 Agneta Jöhnk

Vi behöver fler som arbetar i välfärden

Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare. Fler barn och äldre kommer att öka kostnaderna för kommuner, landsting och regioner, om alla ska kunna erbjudas samma välfärd som i dag. Det framgår av SKL:s senaste Ekonomirapport.

Ekonomirapport maj 2017

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Att färre ska försörja fler är en svår ekvation så det är viktigt att hitta ny personal. Men det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många välfärdsyrken, till exempel sjuksköterskor, särskilt specialistsjuksköterskor, vissa lärare och socionomer.

Hur välfärden ska finansieras de kommande åren är en komplex fråga. Och det kan vara frestande att försöka hitta en enkel universallösning. Men, det är ett faktum att det inte finns någon quick fix. Det behövs många olika insatser som tillsammans bidrar till att långsiktigt säkra och utveckla välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg. Några förtjänar att lyftas särskilt: det handlar om att använda kompetensen rätt, att etablera nyanlända snabbare, att möjliggöra för fler att jobba heltid och att underlätta för ett mer hållbart arbetsliv.

Vi behöver förbättra möjligheterna att snabbt kunna dra nytta av nyanländas kompetenser och erfarenheter. Det tar idag alldeles för lång tid för nyanlända att ta sig ut på arbetsmarknaden. Jag ser stora möjligheter att låta dem som har relevant utbildning få den validerad och/eller kompletterad snabbare så att de kan börja jobba. De som har lite eller ingen utbildning måste snabbt kunna gå yrkesutbildningar för att på sikt kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

De som anställs och de som redan arbetar med välfärdstjänster ska erbjudas att arbeta heltid. I välfärdsyrkena är fyra av fem medarbetare kvinnor – en grupp som ofta arbetar deltid. Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda. Fördelen med att arbeta heltid är uppenbar också för medarbetarna. Genom att gå från deltid till heltid ökar månadsinkomsten samtidigt som pensionen växer på sikt.

När välfärden går från deltid till heltid

De flesta av oss måste ställa in oss på att jobba längre än till 65 år. Riksdagen kommer inom kort att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det krävs för att vi ska kunna erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet även i framtiden. För oss arbetsgivare handlar det om att skapa flexibla förutsättningar för fler att arbeta högre upp i åldrarna, exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges befolkning är idag 10 miljoner och redan 2026 beräknas vi vara 11 miljoner. En växande befolkning ökar behovet av välfärdstjänster, men öppnar också upp möjligheter. Nyanlända ger Sverige potential till ny arbetskraft, heltidsarbete och ökad pensionsålder ger de som redan arbetar chansen att jobba mer och längre. Vår Ekonomirapport lyfter framtidens utmaningar, men den lyfter också framtidens möjligheter. Jag rekommenderar alla som vill vara en del av välfärdens utveckling att läsa den!

Agneta Jöhnk

Nu satsar vi på att höja kompetensen inom vård och omsorg

Rekryteringsbehovet inom vård och omsorg är stort i kommuner, landsting och regioner. Det behövs bland annat fler vårdbiträden och fler undersköterskor. Tyvärr är det i dagsläget alldeles för få som väljer att utbilda sig till dessa yrken.

SKL och Kommunal har därför träffat en avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Vi förespråkar bland annat att yrket vårdbiträde definieras, samt att det fastslås vilken utbildningsnivå och vilket utbildningsinnehåll som behövs för yrket.

Vårdbiträden och undersköterskor gör ett mycket viktigt arbete i kommuner, landsting och regioner. Vi vill tillsammans med Kommunal på olika sätt locka fler unga, vuxna och nyanlända att bli vårdbiträden och undersköterskor.

Läs mer om satsningen och vår gemensamma avsiktsförklaring

Agneta Jöhnk

Hur hittar vi framtidens kompetens?

Digitaliseringen har förändrat vårt samhälle drastiskt de senaste åren och kommer att påverka oss än mer framöver. Inte minst kommer det att påverka vårt sätt att jobba och vilka kompetenser vi behöver i välfärden. Utmaningen handlar mer om oss och vårt sätt att jobba, än om att få med oss medborgarna på tåget.

Att hitta rätt kompetens kommer att vara en av de viktigaste frågorna framöver för varje arbetsgivare. Och i ett alltmer föränderligt samhälle blir morgondagens kompetens allt viktigare men också svårare att förutse.

För att vidga vårt perspektiv anordnar SKL konferensen Framtidens efterfrågade kompetenser – med sikte på en smartare välfärd. Konferensen hålls den 15 mars på Uppsala Konsert & Kongress och har ett spännande program med flera engagerade och kunniga föreläsare. Bland annat kommer Årets teknolog 2016 Fredrik Löfgren berätta om problemet med att politikerna inte har greppat hur fort utvecklingen går.

Ta chansen att få nya infallsvinklar och inspiration om framtidens efterfrågade kompetenser. Anmäl dig senast den 3 mars.

Anmäl dig till Framtidens efterfrågade kompetenser

skl logotyp