En blogg från SKL

SKL:s arbetsgivarblogg

Sveriges största arbetsgivarorganisation om sånt som berör våra 1,1 miljoner medarbetare

Minskad sjukfrånvaro är en högprioriterad utmaning

När Svenskt Näringsliv på DN Debatt 21 september 2017  ifrågasätter vinstbegränsningar i välfärdsverksamheter så gör de tyvärr det genom att framställa kommuner, landsting och regioner som sämre arbetsgivare.  Jag ger mig inte in i frågan om begränsningar i vinster i välfärden, men vill verkligen ge en annan bild av kommunsektorn som arbetsgivare.

Sveriges Kommuner och Landsting är Sveriges största arbetsgivarorganisation för 1,1 miljoner medarbetare. Svenskt Näringsliv lägger mycket fokus på sjukfrånvaron. Det är därför viktigt att hålla i minnet att 80 procent av de som arbetar inom vård, skola och omsorg är kvinnor. Skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män är vår största utmaning. Det är en utmaning för hela arbetsmarknaden, men som blir särskilt tydlig i kvinnodominerad verksamhet.

I en analys av skillnader mellan privata och offentliga utförare krävs det att man tittar på en rad olika faktorer. En av de viktigaste är regionala skillnader. En stor del av de privata utförarna finns i regioner med generellt låg sjukfrånvaro, exempelvis i Stockholmsregionen. Det finns också skillnader i verksamhet och åldersstruktur. Kommuner och landsting är stora arbetsgivare och stora arbetsgivare har generellt sett högre sjukfrånvaro än små, oavsett sektor. Privata utförare har sällan stödfunktioner som städ och kökspersonal anställda, grupper som har hög sjukfrånvaro. Vi välkomnar djupare analyser från Försäkringskassan.

Sjukfrånvaron bromsade in kraftigt under 2016, efter några års ökning. Det visar att arbetet för att minska sjukfrånvaron ger effekt. Bilden stärks även av Försäkringskassans statistik. Deras analyser visar att det mål om nio sjukpenningdagar som regeringen satt upp för 2020 bör kunna nås med marginal, om inget drastiskt händer som helt förändrar nuvarande utveckling.

SKL tar utmaningarna med den höga sjukfrånvaron på stort allvar, även om orsakssambanden är komplexa. Arbetsmiljön är bara en del bland flera men är högt prioriterat i kommuner, landsting och regioner. Vi arbetar intensivt tillsammans med samtliga fackförbund för att skapa friskare arbetsplatser. Den gemensamma avsiktsförklaringen innehåller 23 konkreta åtgärder för att minska sjukfrånvaron till en låg och stabil nivå. Bland annat genom utbildning och stöd riktat till kommuner, landsting och regioner med hög sjukfrånvaro och att säkra att chefer i verksamheterna har tillgång till kunskap om hur de aktivt kan arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning.

Gott ledarskap, hög kvalitet för alla brukare och friska arbetsplatser är pelarna i vårt arbete. Detta ska självfallet gälla oss alla, oavsett om vi är offentliga, privata eller ideella arbetsgivare, liksom att vi ska ha samma krav på kvalitet och insyn oberoende av utförare.

Agneta Jöhnk

Vi måste arbeta längre än 65 år

Vi blir allt friskare och vi lever allt längre. Det är bra, men innebär samtidigt utmaningar både för individ och samhälle. En äldre befolkning betyder att våra intjänade pensionspengar ska räcka i fler år. Ett ökat antal äldre medborgare innebär ett större behov av olika samhällstjänster som i sin tur kräver att tillräckligt många vill arbeta inom välfärdsyrken och att samhället har råd att bemanna i tillräckligt hög grad. En oförändrad levnadsstandard och bibehållen välfärd förutsätter därför att vi i större utsträckning än i dag arbetar högre upp i åldrarna.

Riksdagen är nu på gång med att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det är en logisk konsekvens om vi ska kunna ha en uthållig finansiering av välfärden. För arbetsgivare inom kommuner, landsting och regioner handlar det då om att skapa flexibla möjligheter och förutsättningar för fler att arbeta höge upp i åldrarna. Exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges Kommuner och Landsting anordnar i höst en konferens om det förändrade och förlängda arbetslivet. Vad betyder förändringarna för välfärdens prioriteringar? Vad innebär detta ur ett arbetsgivarperspektiv? Hur tänker vi nytt när arbetskraften blir äldre?

Mikael Nyman, moderator för Ett förlängt och förändrat arbetsliv, berättar om utmaningarna som väntar arbetsgivare inom kommuner, landsting och regioner

Anmäl dig till konferensen om det förändrade och förlängda arbetslivet

 Agneta Jöhnk

Vi behöver fler som arbetar i välfärden

Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare. Fler barn och äldre kommer att öka kostnaderna för kommuner, landsting och regioner, om alla ska kunna erbjudas samma välfärd som i dag. Det framgår av SKL:s senaste Ekonomirapport.

Ekonomirapport maj 2017

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Att färre ska försörja fler är en svår ekvation så det är viktigt att hitta ny personal. Men det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många välfärdsyrken, till exempel sjuksköterskor, särskilt specialistsjuksköterskor, vissa lärare och socionomer.

Hur välfärden ska finansieras de kommande åren är en komplex fråga. Och det kan vara frestande att försöka hitta en enkel universallösning. Men, det är ett faktum att det inte finns någon quick fix. Det behövs många olika insatser som tillsammans bidrar till att långsiktigt säkra och utveckla välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg. Några förtjänar att lyftas särskilt: det handlar om att använda kompetensen rätt, att etablera nyanlända snabbare, att möjliggöra för fler att jobba heltid och att underlätta för ett mer hållbart arbetsliv.

Vi behöver förbättra möjligheterna att snabbt kunna dra nytta av nyanländas kompetenser och erfarenheter. Det tar idag alldeles för lång tid för nyanlända att ta sig ut på arbetsmarknaden. Jag ser stora möjligheter att låta dem som har relevant utbildning få den validerad och/eller kompletterad snabbare så att de kan börja jobba. De som har lite eller ingen utbildning måste snabbt kunna gå yrkesutbildningar för att på sikt kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

De som anställs och de som redan arbetar med välfärdstjänster ska erbjudas att arbeta heltid. I välfärdsyrkena är fyra av fem medarbetare kvinnor – en grupp som ofta arbetar deltid. Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda. Fördelen med att arbeta heltid är uppenbar också för medarbetarna. Genom att gå från deltid till heltid ökar månadsinkomsten samtidigt som pensionen växer på sikt.

När välfärden går från deltid till heltid

De flesta av oss måste ställa in oss på att jobba längre än till 65 år. Riksdagen kommer inom kort att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det krävs för att vi ska kunna erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet även i framtiden. För oss arbetsgivare handlar det om att skapa flexibla förutsättningar för fler att arbeta högre upp i åldrarna, exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges befolkning är idag 10 miljoner och redan 2026 beräknas vi vara 11 miljoner. En växande befolkning ökar behovet av välfärdstjänster, men öppnar också upp möjligheter. Nyanlända ger Sverige potential till ny arbetskraft, heltidsarbete och ökad pensionsålder ger de som redan arbetar chansen att jobba mer och längre. Vår Ekonomirapport lyfter framtidens utmaningar, men den lyfter också framtidens möjligheter. Jag rekommenderar alla som vill vara en del av välfärdens utveckling att läsa den!

Agneta Jöhnk

Nu satsar vi på att höja kompetensen inom vård och omsorg

Rekryteringsbehovet inom vård och omsorg är stort i kommuner, landsting och regioner. Det behövs bland annat fler vårdbiträden och fler undersköterskor. Tyvärr är det i dagsläget alldeles för få som väljer att utbilda sig till dessa yrken.

SKL och Kommunal har därför träffat en avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Vi förespråkar bland annat att yrket vårdbiträde definieras, samt att det fastslås vilken utbildningsnivå och vilket utbildningsinnehåll som behövs för yrket.

Vårdbiträden och undersköterskor gör ett mycket viktigt arbete i kommuner, landsting och regioner. Vi vill tillsammans med Kommunal på olika sätt locka fler unga, vuxna och nyanlända att bli vårdbiträden och undersköterskor.

Läs mer om satsningen och vår gemensamma avsiktsförklaring

Agneta Jöhnk

Hur hittar vi framtidens kompetens?

Digitaliseringen har förändrat vårt samhälle drastiskt de senaste åren och kommer att påverka oss än mer framöver. Inte minst kommer det att påverka vårt sätt att jobba och vilka kompetenser vi behöver i välfärden. Utmaningen handlar mer om oss och vårt sätt att jobba, än om att få med oss medborgarna på tåget.

Att hitta rätt kompetens kommer att vara en av de viktigaste frågorna framöver för varje arbetsgivare. Och i ett alltmer föränderligt samhälle blir morgondagens kompetens allt viktigare men också svårare att förutse.

För att vidga vårt perspektiv anordnar SKL konferensen Framtidens efterfrågade kompetenser – med sikte på en smartare välfärd. Konferensen hålls den 15 mars på Uppsala Konsert & Kongress och har ett spännande program med flera engagerade och kunniga föreläsare. Bland annat kommer Årets teknolog 2016 Fredrik Löfgren berätta om problemet med att politikerna inte har greppat hur fort utvecklingen går.

Ta chansen att få nya infallsvinklar och inspiration om framtidens efterfrågade kompetenser. Anmäl dig senast den 3 mars.

Anmäl dig till Framtidens efterfrågade kompetenser

Följ med på heltidsresan

SKL har tillsammans med Kommunal lanserat en stor satsning på att driva frågan om heltidsarbete framåt. Heltidsarbete är avgörande för att vi ska kunna möta välfärdens stora behov av personal och för att öka jämställdheten i samhället.

Heltidsarbete är en jämställdhetsfråga

Det behövs en halv miljon nya medarbetare i kommuner, landsting under de kommande tio åren. Genom att redan anställda går från deltid till heltid ökar tillgången på personal. Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda.

SKL och Kommunal har startat en heltidsresa där målet är att heltidsarbete ska vara det normala i välfärden 2021. Följ med oss på heltidsresan på sajten heltid.nu. Här hittar du intervjuer, statistik, filmer, artiklar och annan information om hur välfärden ska gå från deltid till heltid.

heltid.nu

Agneta Jöhnk

Chef för den arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL

BRF måste stå upp för sitt avtal

De fackliga parterna Brandmännens Riksförbund (BRF), Kommunal och Vision tecknade under hösten ett nytt kollektivavtal med SKL och Pacta för räddningstjänst i beredskap, RiB 17. Avtalet berör runt 10 000 beredskapsbrandmän.

Tyvärr finns det en hel del missuppfattningar kring vad avtalet innebär. Enskilda brandmän ger en bild av att ersättningen har sänkts med tusentals kronor för varje beredskapsbrandman. Detta stämmer inte. Men dessa påståenden har ibland tagits för fakta, vilket är högst olyckligt.

På lång sikt vinner både arbetsgivare och arbetstagare på det nya avtalet. För en beredskapsman som jobbar 17 beredskapsveckor höjs ersättningen med 7500 kr per år jämfört med det föregående avtalet. Inga värden har tagits bort i det nya avtalet. Däremot har vissa värden fördelats om och därefter har avtalsvärdet också höjts. Ta gärna del av SKL:s fakta kring det nya avtalet

Företrädare för BRF har under de senaste månaderna piskat upp stämningen bland sina medlemmar. De har bland annat sagt att de blev tagna som gisslan och att ambitionen är att gå tillbaka till förhandlingsbordet.

Brandmän hotar att säga upp sig

Det är ett minst sagt förvånande beteende. Förhandlingarna om RiB17 har genomförts på det sätt som kännetecknar alla avtalsförhandlingar på svensk arbetsmarknad. Och när ett avtal undertecknas så ställer sig parterna också bakom dess innehåll. Detta har Kommunal och Vision gjort:

Kommunal svarar på kritiken om nya RIB-avtalet

Nytt avtal för deltidsbrandmän får kritik

BRF har undertecknat avtalet och måste ställa sig bakom avtalet och dess innehåll, vilket de hittills inte gjort. Och det är detta som till stor del är källan till de missuppfattningar som florerar om avtalet. Därför är det nu nödvändigt att BRF kliver fram och axlar sin roll som undertecknande part. Om enskilda beredskapsbrandmän har synpunkter på avtalet så bör de i första hand ta upp det med sina fackliga företrädare i BRF.

Niclas Lindahl

Förhandlingschef SKL

20 första nyanlända lärarna på god väg mot legitimation

De tjugo första nyanlända lärarna inom snabbspåret avslutar sin arbetsmarknadsutbildning på Stockholms universitet den 21 december. De tjugo deltog i den pilot som startade i april när regeringen och parterna kommit överens om ett snabbspår för lärare och förskollärare.

Syftet med snabbspåret är att skapa goda förutsättningar för att fler av de som i dag kommer till Sverige med en lärarexamen får svensk lärarlegitimation.

Totalt har 420 nyanlända lärare under året påbörjat snabbspåret runt om i landet. Planen är att ytterligare 720 ska börja under 2017. Ambitionen är att majoriteten av de runt 1900 nyanlända lärare som finns inskrivna på Arbetsförmedlingen ska erbjudas snabbspår.

Skolan har behov av de nyanländas kompetens men SKL ser också ett ansvar för att underlätta för personer som kommer till Sverige med utbildning och yrkeserfarenhet att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Snabbspåret är en del av detta. Förhoppningsvis kommer det bidra till att det blir enklare i framtiden att komma från ett annat land och börja arbete som lärare i Sverige.

Snabbspåret för nyanlända lärare genomförs i samarbete mellan Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, SKL, Almega tjänsteföretagen, samt Arbetsförmedlingen och lärosätena Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Malmö Högskola, Umeå universitet och Örebro universitet.

Snabbspår för lärare

Caroline Olsson

Rekrytera en studentmedarbetare

Studentmedarbetaravtalet är något som både arbetsgivare och studenter tjänar på. Studenterna får känna på hur det är att arbeta i välfärdssektorn och skaffar sig samtidigt relevant arbetslivserfarenhet under studietiden. Och arbetsgivarna får tillgång till kvalificerad arbetskraft och ges möjligheten att visa upp sig som attraktiva arbetsgivare.

Sacos studentråd (SACO är en av parterna bakom avtalet) har nyligen har presenterat en intressant rapport i ämnet: Så bygger vi broar mellan arbetsgivare och studenter.
Rapporten är läsvärd och en av rapportens slutsatser är att studentmedarbetaravtalet har stor potential men att alltför få studenter och arbetsgivare har kännedom om avtalet och dess möjligheter.

Jag kan bara hålla med och det ligger på alla avtalsparter, inklusive vi själva på SKL, att sprida informationen om avtalet till både studenter och arbetsgivare. Kolla därför länkarna nedan för att lära dig mer om avtalet och hur du som arbetsgivare kan använda dig av avtalet.

Även DN har nyligen uppmärksammat detta, och där finns Finspångs kommun med som ett gott exempel. Avtalet som ger studenter riktiga jobb

Studentmedarbetaravtal

Så här gör du som arbetsgivare för att rekrytera en studentmedarbetare

Frågor och svar om studentmedarbetare

Startkit för arbetsgivare (PDF, nytt fönster)

Agneta Jöhnk

PS. Studentmedarbetaravtalet är undertecknat av SKL, Pacta, AkademikerAlliansen och OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet.

Avtalsrörelsen 2016 – utvärderingarnas tid

Det är många som analyserar vad avtalsrörelsen 2016 har lett till. Vi själva har haft fullt sjå med att följa upp på de avtal vi slutit. Därför var det ett tag sedan vi bloggade senast. Vi ska bättra oss.

För oss själva kan vi konstatera att SKL/Pacta i avtal 2016 har slutit tre stora avtal, två avtal utan centralt angiven löneökningsnivå (så kallade sifferlösa avtal) med Vårdförbundet/LSR och lärarfacken samt ett treårigt avtal med Kommunal.

Läs mer om avtalen

För oss får man säga att det blev en lite udda avtalsrörelse eftersom vi redan innan 2015 års slut lyckats komma överens med två parter och sedan körde vi ända in i kaklet med Kommunal för att skriva avtal innan det gick ut lagom till Valborg. Det har jag skrivit om i ett tidigare inlägg

Vi är mycket nöjda med detta, alla tre avtalen ger långsiktighet och möjlighet för lokala anpassningar i linje med vad våra medlemmar vill. Det är också noterbart att vi lyckats med det inga andra parter lyckats med. Att inte skriva ettåriga avtal samtidigt som vi värnar märket på arbetsmarknaden. De signaler vi fått från våra medlemsled visar att detta uppskattas.

Några andra som kollat tillbaka på avtalsrörelsen är dessa

Arbetet

Lag & Avtal

Lönedags

Ekonomiekot lördag

Och idag deltog SKLs förhandlingschef Maria Dahlberg vid ett seminarium hos Ledarna på temat "Avtalsrörelsen 2016 - vad blir eftermälet?"

Och idag deltog SKLs förhandlingschef Maria Dahlberg vid ett seminarium hos Ledarna på temat ”Avtalsrörelsen 2016 – vad blir eftermälet?” 

Seminariet fokuserade dock mindre på avtal 2016 och mer på hur vi kan hjälpa till att skapa förutsättningar för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Maria Dahlberg poängterade att på detta område har den kommunala sektorn både vana och redan etablerade system för att hjälpa till. Det är ofta en utmaning men genom både avtalsmässiga ansträngningar och till exempel de snabbspår som SKL jobbar med tar vi oss an denna fråga. Vi har redan snabbspår för lärare och för legitimationsyrken inom vården på plats och vi arbetar vidare med målet att få snabbspår för bland andra socionomer och undersköterskor.

Mer om arbetet med snabbspår

Om snabbspåret för lärare

Om snabbspåret för legitimationsyrken i vården

Agneta Jöhnk

skl logotyp