En blogg från SKL

SKL:s arbetsgivarblogg

Sveriges största arbetsgivarorganisation om sånt som berör våra 1,1 miljoner medarbetare

Poster av Agneta Jöhnk

Heltidsarbete ökar jämställdheten

Det skiljer 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan män och kvinnor i Sverige. En stor anledning till detta är att kvinnor arbetar deltid i högre utsträckning än männen. För att jämna ut denna skillnad, måste fler arbeta heltid.

Författaren Per Kågeson skriver i en debattartikel i Dagens samhälle att heltid är en dålig norm för småbarnsföräldrar. Jag är av en motsatt uppfattning.

4 av 5 medarbetare inom välfärdsyrkena är kvinnor. Det är en grupp som arbetar deltid i en högre utsträckning än männen. Dessutom tar kvinnor oftast ett större ansvar för det oavlönade hemarbete för att kunna kombinera vardagen med jobb och familj.

Deltidsarbete innebär mindre pengar i plånboken varje månad och ett problem som många deltidsarbetare har, är att få ekonomin att gå ihop varje månad. Att arbeta heltid, ger en högre lön, sjukpenning och i förlängningen en högre pension. Men det räcker inte med att bara kvinnor går från deltid till heltid. En förutsättning för att både män och kvinnor ska kunna arbeta heltid, är att man delar på uttaget av föräldraledigheten och vardagssysslorna i hemmet.

Repliken på Per Kågesons debattartikel i sin helhet

I vissa verksamheter och på vissa arbetsplatser i välfärden finns det fler deltidsanställda än heltidsanställda. Där är deltidsarbete det normala. SKL har länge arbetat för att förändra detta och till stora delar har vi varit lyckosamma. Bara under de två senaste åren har antalet som arbetar heltid i kommuner, landsting och regioner ökat med över 50 000 personer.

Enligt det centrala kollektivavtalet mellan Kommunal och SKL (HÖK 16) ska samtliga arbetsgivare ha en plan för hur andelen medarbetare som arbetar heltid ska öka. Senast den 31 december 2017 ska planen finnas på plats. Planen ska tas fram i samarbete med Kommunal och stämmas av årligen fram till den 31 maj 2021.

SKL har spelat in en längre intervju där jag tillsammans med min kollega Charlotta Undén, berättar om varför heltid är något att sträva efter för både män och kvinnor. Titta och dela gärna!

Fler måste arbeta heltid

Agneta Jöhnk

Kommentarer: Bli först att kommentera
Kategori: Jämställdhet
Etiketter:

Nyanlända kan möta välfärdens rekryteringsbehov

Kommuner, landsting och regioner behöver rekrytera hundratusentals nya medarbetare de kommande tio åren. Det gör att SKL:s senaste ekonomirapport känns rätt alarmerande. Fram till 2027 ökar antalet yngre och äldre markant mycket mer än de som befinner sig i arbetsför ålder. Vilka ska utföra de välfärdstjänster som alltfler barn och äldre har ett ännu större behov av de kommande tio åren?

SKL-Web-Välfärdsbehoven-ökar

Ekonomirapporten oktober 2017

SKL bedömer att konjunkturen förstärks under 2018, vilket betyder att efterfrågan på arbetskraft kommer fortsätta att vara stark. Samtidigt råder i praktiken full sysselsättning för inrikes födda och andra väletablerade på arbetsmarknaden. Arbetslösheten kan knappast sjunka lägre utan överhettning.

Detta gör att framför allt kommunerna har svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens till viktiga välfärdsyrken. Det är historiskt unikt att kommunsektorn har större arbetskraftsbrist än någon av näringslivsbranscherna.

För att möta rekryteringsbehovet krävs många olika typer av insatser i kommuner, landsting och regioner. Genom digitalisering och ny teknik kan arbetssätten förändras och förbättras. Genom att möjliggöra för kvalificerad personal att få mer tid att utföra sitt kärnuppdrag kan verksamheten utvecklas och omformas. Genom att fler arbetar heltid behöver inte lika många nya medarbetare rekryteras. Genom att successivt höja den faktiska pensionsåldern förlängs arbetslivet och fler får möjligheter att arbeta högre upp i åldrarna.

Bristen på arbetskraft beror bland annat på att antalet personer med rätt utbildning är för litet, oavsett konjunkturläge. Här har staten ett ansvar för att utveckla och anpassa utbildningssystem och arbetsmarknadspolitik till de förutsättningar som råder. Det behövs fler studievägar, flexibel fortbildning och smidig omskolning för att skapa en mer inkluderande och rörlig arbetsmarknad.

Utbilda för framtidens välfärd

En positiv del är den ökade invandringen de senaste åren. Gruppen nyanlända får stor betydelse eftersom många är i arbetsför ålder och samtidigt har lägre arbetskraftsdeltagande och högre arbetslöshet. Om vi ska få ökad sysselsättning är det från denna grupp sysselsättningen måste komma. Då måste Sverige bli bättre och snabbare på att tillvarata nyanländas kompetens. Nyanlända ska snabbt kunna validera sina kunskaper och ges ökade förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Agneta Jöhnk

Sjuksköterskeflykten är en myt

Att sjuksköterskor flyr yrket är en seglivad myt. SKL:s personalstatistik visar att 91 procent av sjuksköterskorna år 2015 arbetar kvar i yrket följande år och att 89 procent arbetar kvar i samma landsting eller region. Personalrörligheten bland sjuksköterskor ligger på ungefär samma nivåer som för många andra välfärdsyrken, som exempelvis läkare och undersköterskor. Ja, det finns sjuksköterskor som byter yrke, men att tala om flykt är missvisande.

SKL:s siffror understöds också av Statistiska centralbyråns (SCB) temarapport Sjuksköterskor utanför vården: ”Det fanns omkring 111 000 personer under 65 år med sjuksköterskeexamen i Sverige år 2014. Cirka 1 av 10 av dem arbetade inom andra yrken än sjuksköterska eller barnmorska, utanför vård och omsorg.”

Sett ur ett europeiskt perspektiv hamnar Sverige relativt långt ned på listan över vilka länder som har flest sjuksköterskor som söker sig till utlandet för att jobba. Jämfört med Sverige har 14 EU-länder, däribland Belgien, Holland och Irland, fler sjuksköterskor som ansökt om arbete i andra EU-länder.

The EU exodus: When doctors and nurses follow the money

Vad gör då runt var tionde utbildad sjuksköterska som inte längre finns kvar i yrket? De som arbetar utanför vård och omsorg undervisar vid högskola och universitetet eller gymnasieskolans yrkesprogram alternativt arbetar som organisationsutvecklare eller utredare vid myndigheter.

För de sjuksköterskor som lämnat yrket uppger 65 procent av dem mellan 25 och 49 år att de kunde tänka sig att återvända till sjuksköterskeyrket, enligt SCB. Tillsammans med de över 90 procent som fortfarande jobbar som sjuksköterskor så visar detta om inte annat att det är attraktivt att arbeta som sjuksköterska.

Men allt är inte perfekt och det finns alltid saker som kan bli bättre. Därför är det glädjande att SKL tillsammans med flera fackförbund, däribland Vårdförbundet, jobbar tillsammans med att skapa friskare arbetsplatser. I en avsiktsförklaring har vi enats om ett 25-tal konkreta åtgärder för att säkerställa ett förebyggande arbetsmiljöarbete och i förlängningen ett friskt arbetsliv, god arbetsmiljö, förbättrade rehabiliteringsinsatser och snabbare och hållbar återgång i arbete för de som befinner sig i sjukskrivning.

Agneta Jöhnk

Oberoende av hyrpersonal ger patienterna ökad kontinuitet och trygghet

För många, inte minst äldre och kroniskt sjuka som ofta söker vård, innebär det en trygghet att möta samma vårdpersonal, personer som har god kunskap om patienterna och deras behov. En stabil och varaktig bemanning skapar också bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet. Därför arbetar samtliga landsting och regioner gemensamt och med stöd av SKL för att nå ett oberoende av inhyrd personal inom hälso- och sjukvården senast den 1 januari 2019.

Användningen av hyrpersonal i vården har ökat de senaste åren. Det beror bland annat på stora pensionsavgångar, ökat vårdbehov, stort rekryteringsbehov, tuff arbetsmiljö och att det inom bemanningsföretag lovas högre löner.

SVT Nyheter har i flera artiklar lyft problemet med att många landsting och regioner tvingas hyra in läkare till onödigt höga priser. När de upphandlade bemanningsbolagen inte kan leverera läkare till landstingen enligt de ramavtal som finns tvingas de till dyra direktupphandlingar.

Så rundas avtalen: Hyrbolag säljer dyrare läkare genom dotterbolag

Kostnaderna för hyrpersonal inom hälso- och sjukvården landade på 4,6 miljarder kronor 2016. Under det första kvartalet 2017 ökade kostnaderna ytterligare jämfört med samma period 2016. Siffrorna är i sig ingen stor överraskning. Utvecklingen har pågått under lång tid och det är inte realistiskt att tro att man förändrar det på ett halvår.

Men det finns flera positiva exempel. I Jämtland-Härjedalen har primärvården sänkt kostnaderna med sju miljoner kronor bara under augusti månad. Det är en effekt av att man i juni i år införde stopp för hyrsköterskor och lönetak på 1 500 kronor i timmen för hyrläkare.

Jämtlands län sparar miljoner på stafettstopp

Landstingen i Östergötland och Kalmar samt Region Skåne har alla minskat sina hyrkostnader totalt sett. De är också de landsting och den region som arbetat längst med att bli oberoende av hyrpersonal. Inom psykiatriområdet, som haft fokus på sänkta hyrkostnader sedan 2015, har kostnaderna minskat i åtta landsting och gått ned med 1 procent i landet. Båda exemplen understryker att det tar tid vända trenden men att det är fullt möjligt.

Ibland får jag frågan om varför vi sätter ett sånt ambitiöst mål som landsting och regioner har gjort tillsammans med SKL. Jag tycker att det är självklart att vi ska ha höga mål. De hjälper oss att komma till rätta med delar i verksamheten som inte fungerar så bra, i det här fallet alldeles för höga kostnader för inhyrd personal.

Främst handlar det om att landsting och regioner vill att vården ska vara säker för patienterna. Det förutsätter i sin tur kontinuitet. Ju fler som är involverade i vården, desto större risk för fel och misstag. Och i ett vårdförlopp där det ständigt kommer in ny vårdpersonal ökar risken för fel.

Med fler egna medarbetare skapas just kontinuitet. Därför är det viktigt att rekrytera fler och också utbilda fler till bristyrkena inom vården. Det kommer alltid att finnas ett behov av att ta in hyrpersonal, för att exempelvis klara tillfälliga toppar. Men landstingen och regionerna ska inte vara beroende av hyrpersonal. En stabil och varaktig bemanning behövs. Det ger förutsättningar såväl för patienternas bästa som för en god arbetsmiljö och ett långsiktigt utvecklingsarbete där alla är med och bidrar till ökad kvalitet.

Agneta Jöhnk

Minskad sjukfrånvaro är en högprioriterad utmaning

När Svenskt Näringsliv på DN Debatt 21 september 2017  ifrågasätter vinstbegränsningar i välfärdsverksamheter så gör de tyvärr det genom att framställa kommuner, landsting och regioner som sämre arbetsgivare.  Jag ger mig inte in i frågan om begränsningar i vinster i välfärden, men vill verkligen ge en annan bild av kommunsektorn som arbetsgivare.

Sveriges Kommuner och Landsting är Sveriges största arbetsgivarorganisation för 1,1 miljoner medarbetare. Svenskt Näringsliv lägger mycket fokus på sjukfrånvaron. Det är därför viktigt att hålla i minnet att 80 procent av de som arbetar inom vård, skola och omsorg är kvinnor. Skillnaderna i sjukfrånvaro mellan kvinnor och män är vår största utmaning. Det är en utmaning för hela arbetsmarknaden, men som blir särskilt tydlig i kvinnodominerad verksamhet.

I en analys av skillnader mellan privata och offentliga utförare krävs det att man tittar på en rad olika faktorer. En av de viktigaste är regionala skillnader. En stor del av de privata utförarna finns i regioner med generellt låg sjukfrånvaro, exempelvis i Stockholmsregionen. Det finns också skillnader i verksamhet och åldersstruktur. Kommuner och landsting är stora arbetsgivare och stora arbetsgivare har generellt sett högre sjukfrånvaro än små, oavsett sektor. Privata utförare har sällan stödfunktioner som städ och kökspersonal anställda, grupper som har hög sjukfrånvaro. Vi välkomnar djupare analyser från Försäkringskassan.

Sjukfrånvaron bromsade in kraftigt under 2016, efter några års ökning. Det visar att arbetet för att minska sjukfrånvaron ger effekt. Bilden stärks även av Försäkringskassans statistik. Deras analyser visar att det mål om nio sjukpenningdagar som regeringen satt upp för 2020 bör kunna nås med marginal, om inget drastiskt händer som helt förändrar nuvarande utveckling.

SKL tar utmaningarna med den höga sjukfrånvaron på stort allvar, även om orsakssambanden är komplexa. Arbetsmiljön är bara en del bland flera men är högt prioriterat i kommuner, landsting och regioner. Vi arbetar intensivt tillsammans med samtliga fackförbund för att skapa friskare arbetsplatser. Den gemensamma avsiktsförklaringen innehåller 23 konkreta åtgärder för att minska sjukfrånvaron till en låg och stabil nivå. Bland annat genom utbildning och stöd riktat till kommuner, landsting och regioner med hög sjukfrånvaro och att säkra att chefer i verksamheterna har tillgång till kunskap om hur de aktivt kan arbeta med rehabilitering och arbetsanpassning.

Gott ledarskap, hög kvalitet för alla brukare och friska arbetsplatser är pelarna i vårt arbete. Detta ska självfallet gälla oss alla, oavsett om vi är offentliga, privata eller ideella arbetsgivare, liksom att vi ska ha samma krav på kvalitet och insyn oberoende av utförare.

Agneta Jöhnk

Vi måste arbeta längre än 65 år

Vi blir allt friskare och vi lever allt längre. Det är bra, men innebär samtidigt utmaningar både för individ och samhälle. En äldre befolkning betyder att våra intjänade pensionspengar ska räcka i fler år. Ett ökat antal äldre medborgare innebär ett större behov av olika samhällstjänster som i sin tur kräver att tillräckligt många vill arbeta inom välfärdsyrken och att samhället har råd att bemanna i tillräckligt hög grad. En oförändrad levnadsstandard och bibehållen välfärd förutsätter därför att vi i större utsträckning än i dag arbetar högre upp i åldrarna.

Riksdagen är nu på gång med att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det är en logisk konsekvens om vi ska kunna ha en uthållig finansiering av välfärden. För arbetsgivare inom kommuner, landsting och regioner handlar det då om att skapa flexibla möjligheter och förutsättningar för fler att arbeta höge upp i åldrarna. Exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges Kommuner och Landsting anordnar i höst en konferens om det förändrade och förlängda arbetslivet. Vad betyder förändringarna för välfärdens prioriteringar? Vad innebär detta ur ett arbetsgivarperspektiv? Hur tänker vi nytt när arbetskraften blir äldre?

Mikael Nyman, moderator för Ett förlängt och förändrat arbetsliv, berättar om utmaningarna som väntar arbetsgivare inom kommuner, landsting och regioner

Anmäl dig till konferensen om det förändrade och förlängda arbetslivet

 Agneta Jöhnk

Vi behöver fler som arbetar i välfärden

Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare. Fler barn och äldre kommer att öka kostnaderna för kommuner, landsting och regioner, om alla ska kunna erbjudas samma välfärd som i dag. Det framgår av SKL:s senaste Ekonomirapport.

Ekonomirapport maj 2017

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Att färre ska försörja fler är en svår ekvation så det är viktigt att hitta ny personal. Men det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många välfärdsyrken, till exempel sjuksköterskor, särskilt specialistsjuksköterskor, vissa lärare och socionomer.

Hur välfärden ska finansieras de kommande åren är en komplex fråga. Och det kan vara frestande att försöka hitta en enkel universallösning. Men, det är ett faktum att det inte finns någon quick fix. Det behövs många olika insatser som tillsammans bidrar till att långsiktigt säkra och utveckla välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg. Några förtjänar att lyftas särskilt: det handlar om att använda kompetensen rätt, att etablera nyanlända snabbare, att möjliggöra för fler att jobba heltid och att underlätta för ett mer hållbart arbetsliv.

Vi behöver förbättra möjligheterna att snabbt kunna dra nytta av nyanländas kompetenser och erfarenheter. Det tar idag alldeles för lång tid för nyanlända att ta sig ut på arbetsmarknaden. Jag ser stora möjligheter att låta dem som har relevant utbildning få den validerad och/eller kompletterad snabbare så att de kan börja jobba. De som har lite eller ingen utbildning måste snabbt kunna gå yrkesutbildningar för att på sikt kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

De som anställs och de som redan arbetar med välfärdstjänster ska erbjudas att arbeta heltid. I välfärdsyrkena är fyra av fem medarbetare kvinnor – en grupp som ofta arbetar deltid. Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda. Fördelen med att arbeta heltid är uppenbar också för medarbetarna. Genom att gå från deltid till heltid ökar månadsinkomsten samtidigt som pensionen växer på sikt.

När välfärden går från deltid till heltid

De flesta av oss måste ställa in oss på att jobba längre än till 65 år. Riksdagen kommer inom kort att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det krävs för att vi ska kunna erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet även i framtiden. För oss arbetsgivare handlar det om att skapa flexibla förutsättningar för fler att arbeta högre upp i åldrarna, exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges befolkning är idag 10 miljoner och redan 2026 beräknas vi vara 11 miljoner. En växande befolkning ökar behovet av välfärdstjänster, men öppnar också upp möjligheter. Nyanlända ger Sverige potential till ny arbetskraft, heltidsarbete och ökad pensionsålder ger de som redan arbetar chansen att jobba mer och längre. Vår Ekonomirapport lyfter framtidens utmaningar, men den lyfter också framtidens möjligheter. Jag rekommenderar alla som vill vara en del av välfärdens utveckling att läsa den!

Agneta Jöhnk

Nu satsar vi på att höja kompetensen inom vård och omsorg

Rekryteringsbehovet inom vård och omsorg är stort i kommuner, landsting och regioner. Det behövs bland annat fler vårdbiträden och fler undersköterskor. Tyvärr är det i dagsläget alldeles för få som väljer att utbilda sig till dessa yrken.

SKL och Kommunal har därför träffat en avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Vi förespråkar bland annat att yrket vårdbiträde definieras, samt att det fastslås vilken utbildningsnivå och vilket utbildningsinnehåll som behövs för yrket.

Vårdbiträden och undersköterskor gör ett mycket viktigt arbete i kommuner, landsting och regioner. Vi vill tillsammans med Kommunal på olika sätt locka fler unga, vuxna och nyanlända att bli vårdbiträden och undersköterskor.

Läs mer om satsningen och vår gemensamma avsiktsförklaring

Agneta Jöhnk

Följ med på heltidsresan

SKL har tillsammans med Kommunal lanserat en stor satsning på att driva frågan om heltidsarbete framåt. Heltidsarbete är avgörande för att vi ska kunna möta välfärdens stora behov av personal och för att öka jämställdheten i samhället.

Heltidsarbete är en jämställdhetsfråga

Det behövs en halv miljon nya medarbetare i kommuner, landsting under de kommande tio åren. Genom att redan anställda går från deltid till heltid ökar tillgången på personal. Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda.

SKL och Kommunal har startat en heltidsresa där målet är att heltidsarbete ska vara det normala i välfärden 2021. Följ med oss på heltidsresan på sajten heltid.nu. Här hittar du intervjuer, statistik, filmer, artiklar och annan information om hur välfärden ska gå från deltid till heltid.

heltid.nu

Agneta Jöhnk

Chef för den arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL

Sjuksköterskor gör skillnad

Våra sjuksköterskor gör skillnad varje dag. Deras kompetens kan vara skillnaden mellan liv och död.

Att vara sjuksköterska är ett av Sveriges Viktigaste Jobb och det vill SKL synliggöra på olika sätt. Bland annat genom en ny rekryteringsfilm som ska locka fler sjuksköterskor till vården.

Titta på filmen och dela den gärna för att uppmärksamma det viktiga jobb som sjuksköterskor gör varje dag i välfärden.

Sprid gärna den film vi gjort om undersköterskor också

Läs gärna mer om Sveriges Viktigaste Jobb

Agneta Jöhnk

skl logotyp