En blogg från SKL

SKL:s arbetsgivarblogg

Sveriges största arbetsgivarorganisation om sånt som berör våra 1,1 miljoner medarbetare

Poster av Agneta Jöhnk

Vi måste arbeta längre än 65 år

Vi blir allt friskare och vi lever allt längre. Det är bra, men innebär samtidigt utmaningar både för individ och samhälle. En äldre befolkning betyder att våra intjänade pensionspengar ska räcka i fler år. Ett ökat antal äldre medborgare innebär ett större behov av olika samhällstjänster som i sin tur kräver att tillräckligt många vill arbeta inom välfärdsyrken och att samhället har råd att bemanna i tillräckligt hög grad. En oförändrad levnadsstandard och bibehållen välfärd förutsätter därför att vi i större utsträckning än i dag arbetar högre upp i åldrarna.

Riksdagen är nu på gång med att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det är en logisk konsekvens om vi ska kunna ha en uthållig finansiering av välfärden. För arbetsgivare inom kommuner, landsting och regioner handlar det då om att skapa flexibla möjligheter och förutsättningar för fler att arbeta höge upp i åldrarna. Exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges Kommuner och Landsting anordnar i höst en konferens om det förändrade och förlängda arbetslivet. Vad betyder förändringarna för välfärdens prioriteringar? Vad innebär detta ur ett arbetsgivarperspektiv? Hur tänker vi nytt när arbetskraften blir äldre?

Mikael Nyman, moderator för Ett förlängt och förändrat arbetsliv, berättar om utmaningarna som väntar arbetsgivare inom kommuner, landsting och regioner

Anmäl dig till konferensen om det förändrade och förlängda arbetslivet

 Agneta Jöhnk

Vi behöver fler som arbetar i välfärden

Behoven av välfärdstjänster ökar snabbare än någonsin tidigare. Fler barn och äldre kommer att öka kostnaderna för kommuner, landsting och regioner, om alla ska kunna erbjudas samma välfärd som i dag. Det framgår av SKL:s senaste Ekonomirapport.

Ekonomirapport maj 2017

Ett annat skäl till att kostnaderna ökar är bristen på arbetskraft. Att färre ska försörja fler är en svår ekvation så det är viktigt att hitta ny personal. Men det är idag svårt att rekrytera utbildad personal inom många välfärdsyrken, till exempel sjuksköterskor, särskilt specialistsjuksköterskor, vissa lärare och socionomer.

Hur välfärden ska finansieras de kommande åren är en komplex fråga. Och det kan vara frestande att försöka hitta en enkel universallösning. Men, det är ett faktum att det inte finns någon quick fix. Det behövs många olika insatser som tillsammans bidrar till att långsiktigt säkra och utveckla välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg. Några förtjänar att lyftas särskilt: det handlar om att använda kompetensen rätt, att etablera nyanlända snabbare, att möjliggöra för fler att jobba heltid och att underlätta för ett mer hållbart arbetsliv.

Vi behöver förbättra möjligheterna att snabbt kunna dra nytta av nyanländas kompetenser och erfarenheter. Det tar idag alldeles för lång tid för nyanlända att ta sig ut på arbetsmarknaden. Jag ser stora möjligheter att låta dem som har relevant utbildning få den validerad och/eller kompletterad snabbare så att de kan börja jobba. De som har lite eller ingen utbildning måste snabbt kunna gå yrkesutbildningar för att på sikt kunna ta sig in på arbetsmarknaden.

De som anställs och de som redan arbetar med välfärdstjänster ska erbjudas att arbeta heltid. I välfärdsyrkena är fyra av fem medarbetare kvinnor – en grupp som ofta arbetar deltid. Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda. Fördelen med att arbeta heltid är uppenbar också för medarbetarna. Genom att gå från deltid till heltid ökar månadsinkomsten samtidigt som pensionen växer på sikt.

När välfärden går från deltid till heltid

De flesta av oss måste ställa in oss på att jobba längre än till 65 år. Riksdagen kommer inom kort att besluta om en höjning av pensionsåldern. Det krävs för att vi ska kunna erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet även i framtiden. För oss arbetsgivare handlar det om att skapa flexibla förutsättningar för fler att arbeta högre upp i åldrarna, exempelvis genom att ta bort eller förändra formella hinder i regelsystem och avtal.

Sveriges befolkning är idag 10 miljoner och redan 2026 beräknas vi vara 11 miljoner. En växande befolkning ökar behovet av välfärdstjänster, men öppnar också upp möjligheter. Nyanlända ger Sverige potential till ny arbetskraft, heltidsarbete och ökad pensionsålder ger de som redan arbetar chansen att jobba mer och längre. Vår Ekonomirapport lyfter framtidens utmaningar, men den lyfter också framtidens möjligheter. Jag rekommenderar alla som vill vara en del av välfärdens utveckling att läsa den!

Agneta Jöhnk

Nu satsar vi på att höja kompetensen inom vård och omsorg

Rekryteringsbehovet inom vård och omsorg är stort i kommuner, landsting och regioner. Det behövs bland annat fler vårdbiträden och fler undersköterskor. Tyvärr är det i dagsläget alldeles för få som väljer att utbilda sig till dessa yrken.

SKL och Kommunal har därför träffat en avsiktsförklaring om kompetenshöjning i äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Vi förespråkar bland annat att yrket vårdbiträde definieras, samt att det fastslås vilken utbildningsnivå och vilket utbildningsinnehåll som behövs för yrket.

Vårdbiträden och undersköterskor gör ett mycket viktigt arbete i kommuner, landsting och regioner. Vi vill tillsammans med Kommunal på olika sätt locka fler unga, vuxna och nyanlända att bli vårdbiträden och undersköterskor.

Läs mer om satsningen och vår gemensamma avsiktsförklaring

Agneta Jöhnk

Följ med på heltidsresan

SKL har tillsammans med Kommunal lanserat en stor satsning på att driva frågan om heltidsarbete framåt. Heltidsarbete är avgörande för att vi ska kunna möta välfärdens stora behov av personal och för att öka jämställdheten i samhället.

Heltidsarbete är en jämställdhetsfråga

Det behövs en halv miljon nya medarbetare i kommuner, landsting under de kommande tio åren. Genom att redan anställda går från deltid till heltid ökar tillgången på personal. Om alla deltidsanställda i välfärden skulle arbeta bara en timme mer i veckan skulle det motsvara nästan 6 000 heltidsanställda.

SKL och Kommunal har startat en heltidsresa där målet är att heltidsarbete ska vara det normala i välfärden 2021. Följ med oss på heltidsresan på sajten heltid.nu. Här hittar du intervjuer, statistik, filmer, artiklar och annan information om hur välfärden ska gå från deltid till heltid.

heltid.nu

Agneta Jöhnk

Chef för den arbetsgivarpolitiska avdelningen på SKL

Sjuksköterskor gör skillnad

Våra sjuksköterskor gör skillnad varje dag. Deras kompetens kan vara skillnaden mellan liv och död.

Att vara sjuksköterska är ett av Sveriges Viktigaste Jobb och det vill SKL synliggöra på olika sätt. Bland annat genom en ny rekryteringsfilm som ska locka fler sjuksköterskor till vården.

Titta på filmen och dela den gärna för att uppmärksamma det viktiga jobb som sjuksköterskor gör varje dag i välfärden.

Sprid gärna den film vi gjort om undersköterskor också

Läs gärna mer om Sveriges Viktigaste Jobb

Agneta Jöhnk

Så klarar förtroendevalda sitt arbetsmiljöansvar

Det arbetar över en miljon människor inom kommun- och landstingssektorn. Och omkring 46 000 förtroendevalda politiker har ett stort ansvar för att säkerställa att dessa medarbetare har en god arbetsmiljö. Engagerade, kunniga och motiverade är i slutändan en förutsättning för att den förtroendevalde ska klara sitt politiska uppdrag så effektivt som möjligt.

Vi har tagit fram ett utbildningspaket med filmer, bildspel, skrifter samt frågor och svar för att tydliggöra de förtroendevaldas arbetsmiljöansvar.

Utbildningspaket förtroendevaldas arbetsmiljöansvar

Paketet riktar sig såklart till förtroendevalda, men också till HR-chefer, personaldirektörer och andra personer som arbetar nära de förtroendevalda. Avsätt tid för att tillsammans gå igenom arbetsgivarrollen ur olika aspekter. Exempelvis vilka lagar det är som styr kommunernas, landstingens och regionernas verksamhet samt vilket ansvar som ligger på de olika rollerna; medarbetare, skyddsombud, chefer, arbetsledare och förtroendevalda.

Lycka till i ert fortsatta arbetsmiljöarbete!

Agneta Jöhnk

Rekrytera en studentmedarbetare

Studentmedarbetaravtalet är något som både arbetsgivare och studenter tjänar på. Studenterna får känna på hur det är att arbeta i välfärdssektorn och skaffar sig samtidigt relevant arbetslivserfarenhet under studietiden. Och arbetsgivarna får tillgång till kvalificerad arbetskraft och ges möjligheten att visa upp sig som attraktiva arbetsgivare.

Sacos studentråd (SACO är en av parterna bakom avtalet) har nyligen har presenterat en intressant rapport i ämnet: Så bygger vi broar mellan arbetsgivare och studenter.
Rapporten är läsvärd och en av rapportens slutsatser är att studentmedarbetaravtalet har stor potential men att alltför få studenter och arbetsgivare har kännedom om avtalet och dess möjligheter.

Jag kan bara hålla med och det ligger på alla avtalsparter, inklusive vi själva på SKL, att sprida informationen om avtalet till både studenter och arbetsgivare. Kolla därför länkarna nedan för att lära dig mer om avtalet och hur du som arbetsgivare kan använda dig av avtalet.

Även DN har nyligen uppmärksammat detta, och där finns Finspångs kommun med som ett gott exempel. Avtalet som ger studenter riktiga jobb

Studentmedarbetaravtal

Så här gör du som arbetsgivare för att rekrytera en studentmedarbetare

Frågor och svar om studentmedarbetare

Startkit för arbetsgivare (PDF, nytt fönster)

Agneta Jöhnk

PS. Studentmedarbetaravtalet är undertecknat av SKL, Pacta, AkademikerAlliansen och OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet.

Kolla den nya filmen om undersköterskor

Vill tipsa er alla att gå in och kolla, och gärna dela, den nya film som Sveriges Viktigaste Jobb har publicerat i veckan som gick. I filmen uppmärksammas det väldigt viktiga jobb som undersköterskor gör varje dag inom välfärden.

Jag hoppas att många ser den så in och kolla och är du en företrädare för en kommun, landsting eller region får du gärna använda den i ditt rekryteringsarbete.

Filmen om undersköterskor

Läs gärna mer om Sveriges Viktigaste Jobb

Agneta Jöhnk

Vinst i viktig rättegång

I fredags kom domen från tingsrätten i Nyköping gällande skadestånd som en barnmorska hade krävt av Landstinget Sörmland. Domen, likt en tidigare dom gällande Region Jönköping, slår fast att de barnmorskor som vägrar att medverka till aborter inte diskriminerats när de nekats anställning. Det finns inget krav att landstingen ska inrätta tjänster där abortvård inte ingår. Det finns inget krav att införa samvetsklausuler med reservationsrätt mot abort.

SKL:s kommentar om domen

Landstinget Sörmland kommenterade domen så här

Både domen i fredags och den tidigare domen visar att kraven på sjukvården och patientens rätt till vård är det viktigaste i Sverige, i detta ligger också rätten till abort. Var och en har rätt till sin religiösa övertygelse, men den får inte påverka den vård en patient har rätt till. I barnmorskeyrket i Sverige ingår att ge råd och stöd och att medverka vid aborter. Abortvården är en integrerad del av kvinnoklinikernas verksamhet och en arbetstagare kan inte välja bort vissa arbetsuppgifter.

Domen kan överklagas till Arbetsdomstolen. Ombudet för barnmorskan har kommenterat domen i flera intervjuer och har även tidigare antytt att ärendet kommer drivas vidare. Bland annat gavs denna intervju i fredags:

Abortvägrande barnmorska förlorade mot landstinget

P4 Sörmland har följt rättegången och har bland annat sänt dessa inslag inklusive en intervju med Landstinget Sörmland (det första klippet nedan)

Landstinget Sörmland tar emot domen som en stor lättnad

Rättegång om abortvägran påbörjad i Nyköpings tingsrätt

RFSU: Kampanj bakom abortvägrande barnmorskan i Nyköping

Landsting och regioner har ett ansvar att utforma verksamheten så att den motsvarar patienternas rätt till god vård, på lika villkor, utan ovidkommande hänsyn. Vården finns till för patienternas behov – inte för personalens. Detta bekräftades av domen i Nyköpings tingsrätt. Det borde vara självklart.

Agneta Jöhnk

Avtalsrörelsen 2016 – utvärderingarnas tid

Det är många som analyserar vad avtalsrörelsen 2016 har lett till. Vi själva har haft fullt sjå med att följa upp på de avtal vi slutit. Därför var det ett tag sedan vi bloggade senast. Vi ska bättra oss.

För oss själva kan vi konstatera att SKL/Pacta i avtal 2016 har slutit tre stora avtal, två avtal utan centralt angiven löneökningsnivå (så kallade sifferlösa avtal) med Vårdförbundet/LSR och lärarfacken samt ett treårigt avtal med Kommunal.

Läs mer om avtalen

För oss får man säga att det blev en lite udda avtalsrörelse eftersom vi redan innan 2015 års slut lyckats komma överens med två parter och sedan körde vi ända in i kaklet med Kommunal för att skriva avtal innan det gick ut lagom till Valborg. Det har jag skrivit om i ett tidigare inlägg

Vi är mycket nöjda med detta, alla tre avtalen ger långsiktighet och möjlighet för lokala anpassningar i linje med vad våra medlemmar vill. Det är också noterbart att vi lyckats med det inga andra parter lyckats med. Att inte skriva ettåriga avtal samtidigt som vi värnar märket på arbetsmarknaden. De signaler vi fått från våra medlemsled visar att detta uppskattas.

Några andra som kollat tillbaka på avtalsrörelsen är dessa

Arbetet

Lag & Avtal

Lönedags

Ekonomiekot lördag

Och idag deltog SKLs förhandlingschef Maria Dahlberg vid ett seminarium hos Ledarna på temat "Avtalsrörelsen 2016 - vad blir eftermälet?"

Och idag deltog SKLs förhandlingschef Maria Dahlberg vid ett seminarium hos Ledarna på temat ”Avtalsrörelsen 2016 – vad blir eftermälet?” 

Seminariet fokuserade dock mindre på avtal 2016 och mer på hur vi kan hjälpa till att skapa förutsättningar för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Maria Dahlberg poängterade att på detta område har den kommunala sektorn både vana och redan etablerade system för att hjälpa till. Det är ofta en utmaning men genom både avtalsmässiga ansträngningar och till exempel de snabbspår som SKL jobbar med tar vi oss an denna fråga. Vi har redan snabbspår för lärare och för legitimationsyrken inom vården på plats och vi arbetar vidare med målet att få snabbspår för bland andra socionomer och undersköterskor.

Mer om arbetet med snabbspår

Om snabbspåret för lärare

Om snabbspåret för legitimationsyrken i vården

Agneta Jöhnk

skl logotyp